Dagens Nyheter – 7 oktober 1869, sida 2

nän nde hade biträdt hr Madsen med anordandet af bolagets förberedande arbeten å anf. I dagniaogen onsdagen den 29 sept. gåfvo några raketer tillkänna att Caroline nalkades utgångspunkten för expeditionen, och inom kort uppkom fartyget och aukrade på den dertill bestämda platsen ungefär 2,000 fot fot från stranden. För att från denna plats få kabela i land erfordrades 20 småbåtar, hvilka med något mellanrum placerades efter hvarandra på så sätt, att kabeln kom att hvila på båtarne, hvilka så småningom halade3 åt land, hvarifrån sålunda bildades en pontonbygga för kabeln till fartyget. På stranden, rundtomkring det lilla nätta, ljusröd: målade kabelbuset, hade under den stilla morgonen samlat sig en mängd såväl herrar som damer och allmoge från den kringliggan:le trakten, som med spänd uppmärksamhet följde tillrustningarne till denna vår tid3 stora mandomsbragd, hvilken, ehuru utan blodsnotgjutelse, pomp och ståt, likväl i storhet oca framtida vigt öfverträffar många vidtbesjungna strider, då den bidrager att förbrödra folken samt utrota fördomar och deraf följande hat. Slatligen nådde den första båten land, hvarefter kabeländan upptogs och förenades med spparaterca i kabelhuset. Sedan allt blifvit orinadt för afresa, lättades kl. 1,5 anvkar, och när maskinen satte3 i gång afsköts en kanon, tillkännagifvande utläggniogen3s början, hvilken egde rum under de gynsammaste omständigheter samt helsades med hurrarcp från kringliggande båtar och på stranden varande åskådare. Caroline är ett gammalt dåligt ångfartyg, som blifvit inköpt och inredt till kabelfartyg, och det har som sådant varit red på flera expeditioner; bland andra har det ut: lagt strandlednirgen till 1866 åra atlantiska kabel. Icke desto mindre synes allt endast vara provisionelt inrättadt ombord, och man tycker sig se ett af de första försöken i maskiabyggnad konst. Utan att vidare tala om sjelfva fart, get, anmärka vi endast, att det utmärkte sig för osnygghet och att rengörnirg tycktes tillhöra det mest sällsynta ombord. U.i lastrummet, som upptager största delen af fartyget, är kabeln uppskjuten på samma sätt som ett vanligt tåg, uti s. k. skifvor, med det ena hvarfvet bredvid det andra och hvarje nytt hvarf (skifvaj ofvanpå den föregäesde. Uti midten af de två stora liggande kabelrullarne är en af trä upptimrad kon. Från rummet löper kabeln genom en midt öfver konen placerad jerntratt samt härefter öfver några rullar till ett stort bjul, kring hvilket den lindar sig några hvarf, och utlöper slutligen öfver en längst i aktern placerad rulle och försvinner i djupet. För att hindra mer kabel än som motsvarar fartygets hastighet att utlöpa är det omvämnda bjulet försedt med en broms; dessutom finnes äfven en liten ångmaskin, som kan kopplas till detsamma, när kabel af en eller annan orsak behötver upptagas. Sjelfva kabeln är af en ny konstruktion, som berättigar till den iförhoppning, att den skall blitva af större hållbarhet än de hittills vanligtvis använda kablarne. Innerst består kabeln af 7 stycken förtenta koppartrådar, omgifra af en isolerande beklädnad af kautschuk, hvilken ytterst består af tvenne lag vulksniserad kautschuk, och derinnanför af ett lag kantschuk, blandad med ziakoxid, i afsigt att hindra svaflet i de yttre lagen att intränga och förstöra koppartråden. Innanoför denna s. k. separator äro ytterligare tvenne lag ren kautschuk. Genom att på detta sätt kauatschuk i stället för guttaperka användes till beklädnad af koppartråden blifver kabeln 16 gånger bättre isolerad och får till följd deraf större varaktighet; dessutom blifver det 8. k. bakslaget svagare. Utomkri.g kautschuken är en beklädaad af tjäradt dref, ytterligare omspunnen med grot jerntråd, som gifver kabel. erforderlig styrka och fasthet. Slutiigen är kabeln öfverklädd med tjäradt garn, afseedt såväl att bevara dem sedan den blifvit utlagd, som äfven att förekomma det någon af de omklädande jerntrådarre skall kunna bräckas samt intränga genom kautschukbeklädnaden och sålunda förstöra kabeln, såsom det inträffade med den atlantiska. Under hela vägen från Sverige till Finland telegraferades från fartyget till kabelbhuset i land och vidare derifrån till Danmark och Finland. När Carolina afgick från Sverige, hoppades man att inom 24 timmar vara lyckligenilandi Tinland: man under natten då fartvoetnalkadaes