rådet blir ett concilium familiare af kamrater: i embetsverken; statsrådsembetet:ett trappsteg på embetsmannaäbanan för goda vänner, hvilka påc vägen till president--eller lauds höfdirgeplat:er passera in uti statsrådet och ot ur statsrådet, utan att svenska folket hört ens talas om hvilka politiska åsigter de hysa eller om7de ens hysa tågra. Allt.reduceras sålunda tilleden? hufvudfrågan att kunna nås I goriunda oförvitligs behandla förekommande I mål. Hvad den: egentliga politiska ledninI gen af affärerna beträffar, så blir densamma jen sak åf underordrad vigt; och ehärn, i trots af alla häraf följande ogyrsämma förI hållanden, åtskilliga ganska betydånde regeI ringsåtgärder verkligen blifvit vidtagna och I åtskilliga reformer. med regeringens medverI kan geromförde — främst deriblånd representationsreformen — så lärer mån icke kunna uvdgå att i detta Hänseende nödgas erkänna systemets verkliga svaghet. Och devna svaghet har på ett högst betävkligt sätt än ytterligare ökats efter införandet åf årliga Tiksdågar, Betävker man nemligen, att regoringsledamöterna under fyra månader åf året måste med rätt mycker uppmärksamhet följa riksdagsförhandingårne; ått de efter riksdagens slut bafva ått vidtagä de åtgärder, hvartill riksdagens fattade beslut kunna föranleda; att de vidare tinder årets lopp bafva att förbereda kungl. maj:ts proposition till nästa riksdag; att de, jenite allt detta ständigt återkommande extraordinarie arbete, om är en följd af det nuvårande representa iva systemet, tillika haftå ått sköta de Ordinarie regeringaärcudena, dessa ötaliga löpande mål; Gessa tusen och tusen bagateller, son med afsvende på sin obetydlighet väl kundå bringa ön rögerig i förtviflär, men ändock, så obetydliga de äro, fotdra sit tid till afsöräsde; betänker man allt detta, och tillika det i så hög grad ofullkomiiga biträde departementscheferna kunna påräkna inom sina resp. departement; så måste man medgifva, att det snart sagdt blir emfysisk oMöjlignet för statsråder ätt i någon högte medisg kanva vara statsmän, med den öppna ochlugsa blick föf och den djupa begrundnving af förhållandena, som män af sådana fordrar; De reduceras till expeditionsHhafvande sek ingenting adbat.s: Det torde kaappt behöfva sägas, att ett sådant förhållande kad icke vara önskvärdt eller är af natur att kunna lända till detrallmännas båtnad:. För att i detta fall åstadkomma n bättre sakerhas ordvivg; sybas två vilkor vara af föder: det ena en sådan omgestaltning af ko-ungens kansli,vavt departementen blifva fördelade uti byråer med sakkunniga byråcnefer, hvilka tgå förmåga att sköta de löpande äreadena på ett sådant sätt, ått departementschefen ej behölver till den grad; som nucär förhållandet, upptagas af alla möjliga små detsljer; det anmira ärsen förändrad, organisation af sjelfva, statsrådet. Genom. byråsystemet blifva byråcheferna i hufyud:aken — det vill säga, i afseendet på sjelfva förarbetet — hvad de fordna, statsiekreterarae voro (och de, borde. vid behot äfven kunra göra föredragningen inför konupgen), och depa:temeunt3cheferna, hvilka under-sådana omständigheter blifva rvågonting annat än embetsmän; och kunna vara någonting annat, få Åtorigen sin väsentliga bstydelse såsom statsmän ocn konungens rådgifvare; men. det. att statsråden tillikg-äro departementschefer, med skyldighet att. närmare cöfvervaka och taga kännedom af hvar sin detaj. af statsförvaltningen, gör demcendast skickligare: äfven för rådgifvarekallet i allmänbet; och man, vinner sålunda härigenom båda de iörut nämnda systemens fördelar: Den författare vi citera har skarpt framhållit den svägaste punkten i den nuvarande regerings-organisationen, nömligen jatt departementscheferne äro så öfverhoTT rag a Aa fr ER rn er rr rr eV Rn RR ne tr