Dagens Nyheter – 30 september 1869, sida 1

för att förmå Kinas herrskare att medgifva europeiska makter rätt till ständiga beskickningars hållande hos honom samt att slå upp den kinesiska murens portar på vid gafvel för Europas haniel, dock mot tull. Och i Kinas tullkamrar möter man nu europ6er såsom tjenstemän — bland dem norrmän. Sedan flera år tillbaka styres det ofantliga riket af prins Kong såsom utrikesminister, Det är en högt upplyst man, hvars tänkesätt stå i stark strid mot den stationära embetsmannahicrarkiens. Det är han som fattat beslutet att sända en beskickning ut för att inhemta närmare käpnedom om den öfriga verldens förhållanden och inleda ett närmande till den. Beskickningen är ställd under ledning af en amerikanare — förr medlem af Förenta staternas kongress — hr Burlingame. Han har redan besökt Washington, London och Paris. Som bekant, är han nu här, samtidigt med att Sverige har en extraordinär handelsagent, löjtnant Annerstedt, ute i Kina. Kina går långsamt, men säkert on stor förvandliag till mötes, icke blott, eller hufvudsakligen, derigenom att några tusen europeiska skepp löpa in i dess hamnar, men derigenom att de ständigt växande massor af kineser som utvandra till Kalifornien troligen ännu under lång tid komma att återvända med samlad förmögenhet till sitt fädernesland och ditföra en del nya begrepp och vanor. I samma mån som denna förändring i kinesernas karakter, seder och bruk fortgår skola de sjelfva blifva i stånd att frambringa flera produkter och benägna att mottaga andras. Kina skall sålunda i sinom tid blifva en allt större marknad för europeiska produkter, och detta kan icke undgå att dels medelbarligen, dels omedelbarligen låta sig kännas äfven för Sveriges industri. Verlden är numera sammanbunden med en elektrisk kedja. Stötarne kännas i hvarje länk af densamma. Det är derför vi böra med tillfredsställelse mottaga besöket från fjerran öster, af hvilket icke annat än fördelar för vår handel och sjöfart kunna följa, dem det beror endast af oss sjelfra att inhösta. Må Stockholms invånare vid åsynen af dessa främlingar besiöna att de hafva rätt till något mera uppmärksamhet — men icke af besvärande slag -— än vanliga lustresande, och må de visa sig något mindre småstadsaktiga än hittills i sitt förhållande till dem!