1848 kort efter utropandet af den 2:dra republiken i Boulogne, och som slutar med dessa ord: Lefve republiken! Libert meddelar efter Avenir National en redogörelse för förhandlingarne vid nationalkonventets session den 21 sept. 1792, då konungamakten afskaffades i Frankrike. Vi nämnde tidningen Avenir National; och vi tillägga att detta blad den 20 deanea tillkännagaf, att detsamma icke skulle utkomma den följande dagen, såsom varande årsdagen af konongamaktens afskaffande och republikens proklameraude samt således en af de mest betydande republikanska högtider. Guizot, den berömde franske historieskrifvaren, har fullbordat ett nytt arbete. Detär en Frankrikes historia, berättad för mindre barn. Boken utkommer i 4 band. Fredsoch frihetskongressen i Lausanne syssel:atte sig under sin sista sammankomst med den sociala frågan, men kunde icke komma till enighet derutirnar. Härtill voro kommuristerna (eller såsom de nu kalla sig: kollektivisterna) orsaken. Emellertid antogs följande resolution: Kongressen förklarar ånyo den politiska och den sociala frågan för oskiljaktiga: Den. ena kan icke lösas utan den andra. Det är sambällets pligt att oaflåtet arbeta på förbättrandet af de allmänna vilkoren för arbete och utbyte, på det att de talrika missförhållanden måtte bli häfda, hvaraf samhället för närvarande lider. Följande politiska vilkor äro oundgängliga för att göra en ekonomisk reform verksam: 1:0) Republikansk federativ regering; 2:0) Direkt lsgstiftuniog genom folket; 3:0) Obligatorisk skolandervisniog, som meddelas af lekmän gratis åt barn af alla stånd och af båda könen; 4:0) Afskaffande af de stående armåerna och deras ersättande genom allmän folkbeväpning; 5:0) Afskaffande af alla irdirckta skatter och deres ersättande genom sn direkt, progressiv beskattning; samt 6:0) Afskaffande af dödsstraffet. Victor Hugo uttzlade vid kongressens slut en förhoppning, att hela den civiliserade verlden snart skall få se frihetens, jemnlikhetens och broderlighetens sol upprå. Spanien. Den 20 sept. föreföllo republikanska demonstrationer i Saragossa med anledning af Castelars ditkomst. Castelar, likasom åtskilliga andra talare, uttryckte skarpt ogillande af förslagen att insätta en utländsk furste på Spaniens tron. Ropen: lefve republiken hördes flerstädes; dock stördes icke ordningen. Från Tarragona skrifves den 21 dennes: En folkhop, som i går beledssgade den republikanskt sinnade general Pierrad, höjde vid detta tillfälle en fana, hvarå författovingsvidriga inskriptioner voro anbragta. När guvernörens sekreterare ville ålägga dem att åter sammanveckla och undargömma fanan, intogos de af raseri, störtade sig öfver honom och slogo honom till döds, hvarefter de släpade hans lik kring gatorsa.: km ÅÅX—A to