oo MA — Hon föredrar att bli hemma, förklarade Ester, antagande, att Andreag borde bli rätt belåten att slippa Nannys för honom föga angenäma sällskap. Ester tillade: — Du blir väl min kavaljer under båtfärden? 4 — Jag följer ickeigmed, förklarade Andreas. Ester vände honom ryggen och tyekte för andra gången, sedan de träffats, att Andreas icke var hälften så vacker som Erik. Stackars Ester, hon var vid mycket dåligt lynne, då hon steg i båten. Hon hade ingenting som förmådde förjaga bitterheten af vissheten om att som förr icke vara älskad hvarken af sin man eller sin kusin. — pr Länge stod Andreas ochstirrade efter de bortilande segelbåtarne, utan att se dem. För hans själ visade sig detta tjusande, bleka ansigte med den genomskinliga hyn och de skarpa ögonen, som första gången Han såg det, på honom gjort ett så lifligt intryck.a Det var ju hon, som ryckt förvillelsens bindel från hans ögon och fört honom till besinning af hvad pligt och heder kräfde. Det var hon, som lärt honom rätt uppfatta sitt kall som läkare, och det var hon, som i hans själ uppväckt denna åtrå till högre mensklig utveckling, som nu fanns inom honom. Huru mycket var han ej denna ädla qvinna skyldig, och likväl huru grymt