Dagens Nyheter – 21 september 1869, sida 2

— AUV0 rit så lycklig, ehuru tanken på Eriks kärlek till en annan på ett plågsamt sätt återkom. Ludvig och Ester talade hela vägen om Nanny. Den förre sade många förargliga ord, som gåfvo Ester tillfälle att försvara Nanny. Erik teg och gaf icke akt på hvad de sade. Vid middagstiden ankommo de till Grythamra, och der helsades de med mycken hjertlighet af faster Carolina. Hon såg så innerligt glad och belåten ut. Man kunde säga att hennes ansigte lyste af fröjd. — Ber ni inte, huru strålande Carolina är? utropade Roman. Nå nå, hon har skäl dertill, pojken hennes är nu doktor; han har tagit sin examen med glans. Jag hade bjudit den gynnaren hit till pingsten, men han antog icke bjudningen. Ester blef röd och hvit om kinden. Roman såg på sin dotter och rynkade ögonbrynen. Man lyckönskade fru Berg, och hon log med glädjetårar i ögonen. Gunnar Bengtson menade, att då Andreas haft en så utmärkt mor, var det icke mer än rätt och billigt, att han gjorde henne heder. Helgen förflöt gladt och angenämt. Ester glömde sina utståndna lidanden för att grubbla på hvem hennes man hade älskat: Erik lemnade henne att förströ sig efter