Dagens Nyheter – 21 september 1869, sida 2

Alexander von Humboidt. Såsom vi redan omtalat, firades 100:de årsdagen af denne store mans födelse den 14 innevarande månad icke allenast i Tyskland, utan äfven i England och Frankrike. Hans minne hade väl förtjenat att firas af alla civiliserade folk, oss svenskar icke undantagna. Så har emellertid icke skett. För vår del vilja vi gerna upplifva minnet af hans verksamhet genom att framställa några kortfattade, biografiska data, glömda måhända af mången, och kanske till och med af en och annan aldrig förr kända. Derjemte ha vi tagit o3s friheten låna och införa härnedan ett utdrag af en karakteristik af Humboldt, som den 14 dennes stod att läsa i Göteborgs Handelstidning och som har alla kriterier för att vara skrifven af en skildrare, värdig föremålet. Alexander v. H. föddes 1769; studerade i Frankfurt an der Oder och, sedan 1789, vid universitetet i Göttingen, der han egnade sig åt naturvetenskaperna under Blumenbach och Gmelin m, fl. samt derpå vid bergsakademien i Freiburg åt bergväsendet; erhöll 1792 anställning vid preussiska bergsdepartementet och fungerade sedan till 1797 som öfverbergmästare vid Fichtelgebirge i frankiska furstendömena; besökte, jemte Bonpland, Spanien, der han åt sig utverkade tillåtelse att obehindradt genomresa spauska Amerika; anställde i 18 månader forskningar i Venezuelas, vandrade från Puerto-Cabello öfver Calabozos stepper till floden Apure, fördades på denna till Orinoco, hvarpå han inskeppade sig till Havanna; gick så Magdalenafloden uppför, öfver Bogota och Los-Pastos, till Qnito; begaf sig slutligen från Vera-Cruz till Förenta Staterna i Norra Amerika och kom så till Bordeaux; bosatte sig i Paris 1807—27, ursprungligen för att underlätta utgifvandet af sin stora resebeskrifning (l:sta sektionen under titeln: Voyage aux regions equinoxiales du Nouveau continent). År 1829 började en ny epok i Humboldts lif vid den stora, på kejsar Nikolai befallning företagna, expeditionen till Ural och Altai, kinesiska Dsongariet och Kaspiska hafvet, som är beskrifven i Humboldts Åste centrale, hvarefter Humboldt vistades i Berlin, men derunder åtskilliga gånger sändes i politiska uppdrag till Paris, samt äfven töretog smärre utflykter till England och Danmark; död 1859 i Berlin. Humboldt, nyare tidens störste naturforskare, har grundat en helt ny vetenskap, växtgeografien, har gjort botariken till en af de mest lefvande naturvetenskaper och bemödade sig att sammanbinda de fysikaliska vetenskaperna med mensklighetens historia; har jemte ofvanvämnde verk samt de öfriga veten