Dagens Nyheter – 18 september 1869, sida 2

Esters far var på Lybo till middagen och den lilla familjen satt i förmaket, då Ludvig mottog postväskan och derur ett bref till Ester. — Du har en lifliz korrespondens på Upsala, sade han med ett försmädligt leende. Roman såg på dottern. Hon hade blifmörkröd om kinderna och handen darrade, då hon mottog brefvet. Ester ilade ur rummet. — Var brefvet från Nanny? frågade Erik, som äfven märkt Esters rörelse. — Jag förmodar det, svarade Ludvig och tog kaffe, som man bjöd honom. Ludvig och ingeniören aflägsnade sig derefter. Roman sade då till mågen. — Jag har redan ett par gånger förut sagt dig, att det icke duger, att du låter Ester få följa sina nycker och jag upprepar nu: du måste tvinga henne att vara fru i sitt hus, vårda sig om ekonomi och umgås med grannarne. — Som det nu går blir hon galen af romanläsning, hon och du föremål för prat och jag blottstäld att se mitt enda barn ställa till skandaler. Ester har nu kommit så långt, att hon funderar på äktenskapskilnad. Jag fordrar nu af dig att du handlar så, som det höfves en man och gör henne begripligt, att din vilja betyder mer än hennes. Härigenom sätter du dig irespekt och förebygger all chikan.