Dagens Nyheter – 18 september 1869, sida 1

De bekanta franska emigranterna Victor Hago, Pyat, Edaar Quinst, Rochefort, Ledru Rollin sm. fi. spela för närvarande en framståenda roll i den parisiska pressens. Knappast går en dag förbi, utan att de radikala tidningarna Rappel och Reveil (hvilka sägas hvardera spridas i 40,000 exemplar), innehålla en eller annan skrifvelse från någon af dessa män, Hrad som för närvarande utgör föremål för deras skrifvelter är frågan huravida de skola återvända till Paris eller icke. Ledru Rollin hear, såsom vi förut omnämnt, i Rveil redogjort för de ortakser, hyllka hittills afrållit honom från att begagna sig af amnestien. Felix Pyat meddelar vu i samma blad, att han varit redo ati vända tillbaka, men i sista stund erhållit underrättelse om att man i Fraokrike arresterat en person, som ville dit införa några af hans skrifter... Denna omstäsdighet har afhållis honom från att lemna London. I Rappel för den 11 dennes offentliggöres pu emellertid ett bref från Pyat till Victor Hugo, enligt hvils ket han synss ha ändrat beslut. Han framställer nämligen deri det förslag, att alla ännu i landsflykt lefvands fransman skulls återväada till Frankrike och fodra en revision Bi de mot dem sfkunnade domar, enligt hvilka de varit hindrade att vistas i sitt fädernesland, för att derigexom sätta des franska regeringea i förlägenhet. Victor Hugo tyckes emellertid ha bestäm: sig för att stanna på öva Guernsey, till dess en faktisk förändring inträffat isom den franska regeringen. Han har dessetom tillräcklig sysselsättning med att exdast besvara ala de skrifvelser, hvilka posten medför till hocom från de många republikanska och socialistiska möten och kongresser, som för när närvarande afhållag i det sydliga Europas skilda länder. Sist). tisdag öppnadest. ex. den bekanta internationela fredsoch frihettligans möte i Lsusanug. Fredsligana hari år valt Victor Hugo till haderspresident, och denne hari en öppen skrifvelse, som meddelat i franska tidringarae för den 14 dennez, tackat för den honom bevisade äran och begaguast tillfället att påminna om sitt politiska framtidsprogram. Denna skrifvelse, liksom så många töregåends, bär prägela af Victor H.gos djerfva fantasi och oblidkeliga hat till nuvarande politiska inrättuingar. Skrifvelsen börjar sålunda: sSMoadborgaro i Europas förenta stater! Tillåt mig att gifva eder detta namn, ty den europaiska federatif republiken är redan grundlagd uti idben och den allmänna rätten; den väntar eudast på att äfven blifva det i verkligheten. I hafven en tillvaro, alltså är federatif-repubiiken äfven till. I utgören beFEET ar TT a rar ni i AS Ka on