Dagens Nyheter – 17 september 1869, sida 2

än han hade den föregående dagen. Hon blickade pröfvande in i hans ögon, och i dem spårades icke något svek. Nanny framlade tigande papper, pennor och bläck. — Här är hvad som behöfs för att skrifva, sade hon. Andreas nedskref följande: . Ester! Jag har mottagit ditt bref; det har upplyst mig om huru ovärdigt jag handlat och visat nödvändigheten af att all brefvexling oss emellan upphör. Förlåt, men heder och samvete bjuda oss att icke mera skrifva till hvarandra. Sök lyckan i ditt äktenskap och glöm Andreas. Nanny satt ett stycke från honom, under det han hastigt nedskref dessa rader. Hon såg att handen som förde pennan darrade, och att Andreas endast med ansträngning kunde få så mycken makt öfver sina nerver, att han förmådde teckna de ord han skref. Andreas sammanvek brefvet, skref utanskriften och räckte det oförsegladt åt Nanny. — Jag öfverlemnar detta brefi edra händer; läs och afsänd det sedan. Ni kan då öfvertyga er, att icke ett ord deruti finnes, som innebär ett brott mot hvad jag lofvat. Nanny tog brefvet och förseglade det. — Lemna det sjelf på posten, sade hon och återgaf honom det. — Jag tackar er för detta bevis på för