a 171 4 sedan ... jag hörde något derifrån! inföll Andreas häftigt. — Sjuknat! Hvem kan bli sjuk vid hennes ålder? Icke den, som vuxit upp bland våra grufvor och bruk åtminstone. Det är värre än så, hon har varit nära att skrämma ibjäl sin far. Förlusten för Malmberg, ifall Roman dött, hade visserligen icke varit så stor, men ändå så hade det blifvit en obehaglig händelse. — Hvad har Ester gjort, som kunnat så förskräcka morbror? frågade Andreas och lade från sig pennan. — För det första har hon upphäft paktumet. : För det andra har hon vändt sig till fadern och på ful!t allvar föreslagit, att han skulle tala vid Erik om äktenskapsskillnad. Hon förklarade sig vilja skänka manren sitt mödernearf, bara hon blef qvitt de band, som nu förenade dem. Jag var på Grythamra, när Ester framställde detta galna förslag för Roman. Du känner honom. Han sätter sitt anseende såsom en aktad man framom sina pengar och allt. Han är till ytterlighet rädd för att hans namn på minsta sätt skall inblandas i något, som liknar en skandal, och nu kom hans dotter och ville ställa till en, som riktigt skulle väcka uppseende. Jag trodde också, att han skulle få slag. Roman betraktar en äktenskapsskillnad som ett brott, lika med att begå stöld eller mord, och