Dagens Nyheter – 10 september 1869, sida 2

med ett förlagskapital af 400,000 rdr rmt (400 aktier å 1,000 rår), men af aktieegare finnas för närvarande icke flera än elfva, af hvilka herr C. F. Lundström, anläggarens broder, är den betydligaste. Läget är friskt och raturskönt invid Wetterns3 strand. Från början hade man knappast rågon aning om den fördel som sedermera tillkommit fabriken, nemligen jernvägen. Denna löper nu längs sidan affabriken. Tomten, hvarpå fabriksbyggnaderna äro uppförda, har en areal af 5, tunnland. Gruzden är genomkorsad af jernrör, deribland ett hufyndrör al fyra tums. kaliber, som från stadens vattenledning. båller en sådan vattenmassa i ständig beredskap, att hvilken del af fabriken som helst kan vid inträffarde eldfara ögonblickligen öfverspolas. Dessutom löpa öfver hela tomten, äfven tvärt igenom ett större magasin, flere jernvägar af samma spårvidd som statsbanan, så att alla materialier och fabrikater kuponpa direkte från den sednare föras till och från fabrikens särskilda upplagsoch förvaringsrum. Den mekaniska kraften utgår från 2:ne ångmaskiner, en om 30, och en om 6 hästars kraft. Fabriken har tre huofvudafdelningar, en för parafin, och två för fosforstickor. Råämnet är aspvirke. Deraf åtgår årligen cirka 100,000 kubikfot. Innan jernvägen blef färdig, kunde icke i orten fås nog aspvirke, hvarför man gjorde försök med björk och annat, dock utan framgång. Numera fås emellertid tillräckligt med .aspvirke från alla trakter, till och med från Norrland. Aspstockarne användas så råa de komma från skogen. Medelst cirkelsågar, i tvänne horisontalt rörliga sågställningar, afskäras stockarpa i vissa kubbar om, som jag tyckte, 10 tums längd, hvarefter kubbarne för band aftäljas bark och knölar och insättasi ett slags svartstolar, der de erhålla en hastigt roterande rörelse, och ett bredt iern skär då, liksom när man skalar ett äpple, på en gång fyra spån, hvilka hålla tillsammans i långa band, fullkomligt iemnpa och lika till tjock!ek och bredd: Det som skäres af kubbens yta begagnas till askar, men kärnan till sjelfva stickorna. Dessa sednare produceras vidare på det sätt, att ett stort antal sådana bandspån hvarom vi vämnt läggas på kant, jemte hvarandra, uti en slags backelsekista, der spånen matas fram, och derunder med huggknifvar skäras ungefär som turska bönor. Sådana maskiner finnas tvänne, och när de äro i gång, förfårdigas med dem ett antal af minst 2.000 stickor i sekunden. Nu hafva stickorna fått sin form. Då stjelpas rika portioner af dessailådor med dubbla bottnar, hvilka genom maskinkraft försättas i en ytterst häftig skakning, både horisontel och vertikal. Dessa skaklådors mekanism är särdeles komplicerad. Deras ändamål är att hastigt rangera stickorna så, att de i flyttbara spjelramar falla lodrätt ned, med alla sina ändar bildande upptill en plan yta. Detta synes. tillgå på det sätt, att så många som möjligt af de i lådorna hopfösta stickorna råka att falla rätt ned genom i lådornas bottnar reguliert avbringade hål, och komma då mellan spolarne af de lösa gallren, som skjutits under lådorna. Dessa galler sluta sig sjelfva tillsammans för hvar gång skakningen efter några ögonblick upphört, och nu sitta stickorna i kläm mellan gailren, så fullkomligt fast och stadigt att de icke kunna rubbas. Gallerramarne uttagas hvar efter annan och inskjutas, liksom hyllor i ett slags skåp, å hjul, hvilka föras bort till torkapparaterna. Bossa sednare äro mycket ändamålsenliga, med ceatrifugalfläktar och ventilatorer enligt Howorths system. Gallerramarne med de fastsittande stickorna insättas i öfra delen af torkecylindero, den ena ofvanpå den andra, sjunka sålunda sakta nedåt, och efterhand den understa når bottnen, springer hon fram ntur apparaten, och stickorna äro då merändels torra som krut. Stickorna sitta allt fortfarande fast i gallerramarne och andergå doppningsprocessen medan de äro sålunda fästade. Afven doppniogen, först i parafin och sedan i tändmassa, sker mekaniskt. Det vore för vidlyftigt att här beskrifva huru detta tillgår, och svårt är det äfven att under några minuter få follkomlig visshet derom. Tändmassans ingredienser hållas naturligtvis hemliga... Dessa rifvas emellertid alldeles som oljefärg på dertill egnade rifma-:kiner, och massan har, färdig, en kastanjebrun färg. Samma massa, som användes till sjelfva stickorna — jag torde icke misstaga mig derom — strykes med penslar på lådornas plån, hvaraf kommer att säkerhetsstickorna, hvarom vi nu ÄTS an fala I tr RR AT KAR RR