Dagens Nyheter – 7 september 1869, sida 2

den rya politiken, hvardera inom sin krets, i kommunalstyrels2rna såväl som inom generalråden, och förbisen icke det helas bästa, derför att I möjligen måsten finna brister i några enskilda detaljer! Mot de omöj.iga löftenas och de häftiga upphetsningarnes ström måsten I sätta de praxtiska reformernas icke mindre starka ström, utan att hatet till folksmickrarne och folkförförarne förleder Eder att bli orättvisa och hårda mot folket. Hafven vilja, handlingskraft och mod, då skolen I segra och befria landet från en ry revolution, hvilket sista skulle — såsom en sinnrik man anmärkt — vara en betydlig besparing i ekonomiskt hänseende. Det är härjjicke fråga om att vinna ära för sig sjalf, utan rent af om landets räddning, och om I ej viljen, hardlen eller våger, måsteniTfinnal Eder i att, efter det I mistat både aktnirg vch inflytande, åter genomgå de hårda pröfningar, som landet förut varit tillräckligt urderkastadt. Om den allmänna meningen utför sitt värf, såsom kejseren utfört sitt, akola visbli vittpen till en vacker ombildring af de politiska förhållandena. Det kan vara likgiltigt, om man vill kalla det en fredlig revolution eller en konstitutionel utveckling. Frihetsträdet är plantersdt, och det skall snart beklädas med gröna blad. En ny spansk tronkandidat har visat sig på den politiska horisonten. Den 22-årige prins August ef Portugal, den regerande korungens broder, påstås ha utsigt att bli rald, och det hketer att han skall förmälas med en dotter till hert:gen af Moatpensier. I de flesta katolska länder har, alltsedan klosterhistorierna från Krakau spridde3, en stark böjelse framträdt att afskaffa klostren eller åtminstone att förjaga jesuiterna. De oppträden, som för icke lång tid sedan föreföllo vid ett dominikanerklosteri Berlin, voro ett uttryck af denna sinnesstämning, hvilken förra söndagen ånyo gaf sig tillkänna, i det man vid ett af 2,000 personer besökt möteiTonhallen i Berlin beslöt att med alla lagliga medel verka för klostren3 af-kaffande, jesui ternas förvisande och upphäfvande af 1821 års konkordat. Deremot förkastades några resolutioner, hvilka gingo ännu längre, nämligen kyrkans skiljand: fråa statea och sko lans fråa kyrkan. LedruRollin lärer h: beslatat qvardröja i England, till dess omvalen i Pa:iz hunnit försiggå (i oktober eller növ-mber). x Franska regeringen har beslutat att ej låta sig representeras vid det förestående allmänna kyrkomötet i Rom, hvilket, bland annat, skall förhandla om påfvens verldsliga makt. Denna kloka återhållsamhet skall sannolikt desto mera misshaga det ultramontana partiet, som detta just på sednare tiden gjort flera försök att stämma regeringen gynsamt för påfvens sak och att isynnerbet inverka på kejsarinnan till dennes fördel. Å mm——XX—X—X2