Dagens Nyheter – 7 september 1869, sida 1

Amerikanske ministern, general Andrews, anträder om torsdag en rundresa till de betydligare svenska jernbruken för att inhemta kännedom om tillverkningsmetoderna, prisförhålianden m. m., och tros yttersta ändämål:t med deuna resa vara att göra sig underkuntig om, huravida icke en större tillförsel af svenskt jern, än hvad nu är fallet, skulle kunna beredas Förenta Staterne. Blir generalen tillfredsställd med resultaset af sin resa, tror man att nans första åtgärd för saken i fråga kommsr att bli en hemställan till sin regering om nedsättande af införsbltnlen å jern i Förenta Staterna: Afilgsen bestknmmelseort. I Söhdags på morgonen afsegiado härifrån barkskeppet Veritas, hemma i Hudiksvall och fördt af kapten O, Stahre, för att i Kronstadt låsta på Amurflodan. Det är första gången, så vidt vi känna, som ett svenskt fartyg från Östersjön aänträdt dena långa resa. I Hudiksvall byggas nu mHtmärkta fariyg, och det är isynnerhet skeppet Veritas? omsorgsfulla kon:truktian och dess solida ezenskaper i öfrigt, som gjort dot begärligt för befraktning på denna långa tur till Amurfloden, en väglängd, motsvarande ungefär: tre sjerdadelar af jordens omkrets. Skeppet Verita: är kzappt ett år gåmmalt och Har gjort endast en resa förat på Medelnafvet. (D.:A.) Häftig storm i Malmer sund: Från sin korrespondent i Kalmar har Dågligt Allebanda mottagit ett bref, dateradt den 14 d:s, hvari skildras den svåra storm, som der i sundet kostade tre, om ej flera menniskor lifvet. De ångbåtar, som utgingo från Kalmar, måste för stormen återvända. Mellersta Giliburen strandade en slup från Waldemarsvik, förd af skepparen Sjögren. Den blef genast läck och ligger nu i marvatten. Slupeh hade intagit last vid Timmernabben och var destinerad till Stockholm samt hade norr i sundet förlorat båda sina ankaren. En annan slup, som erhöll lots vid Skäggenäs, ankrade på mellanredden vid Kalmar; men förlorade sing ankaren och dref till sjös. I den båt, som till slupen-aflemnat lotsen, voro två andra lotsar, Båten fylldes med vatter, då den skulle segla tillbaka, hvarvid alla tre omkommo. De voro Skäggenäslotsarne Josephsson, Hörgren och Pettersson. De efterlemna, den förstnämnde moder, hustra och 6 barn, Hörgren en åldrig moder och syskön samt Pettersson fader, syskon och fästmö. Maa har efteråt erfarit, att de omkomna lotsärne uppehöllo sig 14 timma öfver vattnet utan att kunna få hjelp. En skonert låg i. närheten, hvars. båt var fylld af vatten, och derigenom uteblef hjelpen. Stormen började om morgonen med nordlig å N. N. W. vind och tilltog vid middägstiden till nära orkan. Vattnet steg till den höjd, att bjelkar och bräder från stränderna drefvo ut till sjös. Alla bojprickar gingo under för; den starka strömmenv, Just pu inbogseras i hamnan skonerten Victoria; kapten vå Bie Om på resan från Danmurk strandat vid Blekingskusten. Skeppet Octavia, som nu ärin: kommet, har påträffat flera vättenfylda Ble-kings-ekor atar månskap — sålunda äro äfvan deras besättningar sannolikt drunknade. En skonert har utanför Klippan påträffat en med trävaror lastad slup, som lär kommit härifråa (Kalmar), hvarsf slutes till, att det varit den, som mottog lots vid Skäggenäs och på Kälmar redd förlorade :ankarena eamt dref till sjö. Alla färjebåtar vid Stora Rör på Ölard måste ilänsa till Kalmar och kunde ej upptå Räfsudden: På aftoten bedärrade stormen. BrsfsKrifvaren klager öfver de mindra väl inredda sjögående lotzsbåtarne och omtalar ett föralag, att alla lotsbåtar, fom äro ämnade att till sjös uthärda en storm, borde vara försedda med tufttäta rum längs sidorna och ballasten bestå af vatten i en lätt balanslåda. De mm Oömkområ lotsarne vord kända AE AR re a rn An rn