Dagens Nyheter – 3 september 1869, sida 2

Jag har föreslagit, att hon oeh Andreas der skola tillbringa sommaren med mig. — Andreas, skall han komma hem? Nanny gjorde denna fråga med en viss oro. — Hå önskade jag, men Carolina, som alltid haft motsatta önskningar, sätter sig nu på tvären, genom att icke vilja ha hem pojken. Roman tog plats på bänken bredvid Nanny. — Tant gör rätt, förklarade Nanny, och strängt taget, snälla farbror, tror jag hon alltid haft rätt. Nanny sade detta med ett intagande leende. — På hvad grund har du en dylik öfvertygelse? frågade brukspatronen. — Vis å vis Andreas, på den, att han är kär i Ester, men icke som det egnar och anstår en ung män nu för tiden, utan på ett häftigt och oförnuftigt sätt. Detta vet jag att farbror känner till, men hvad farbror icke vet, är att Ester, ifall Andreas komme i hennes närhet, skulle besvara denna kärlek. Ni skakar på hufvudet, men ni bör erinra er, att Ester icke är af samma natur, som hennes aflidna moder. Er dotter kan icke förlåta att hennes man icke älskade. henne. I harmen häröfver har hon vändt sina tankar på den, som ända till afguderi dyrkar henne. Nå, snälla farbror, hur tyckte ni tant handlade, om hon gjorde er till viljos och lät Andreas komma hit?