Dagens Nyheter – 31 augusti 1869, sida 2

Utrikes-Nyheter. Kejsar Napoleons helsotillstånd. Att kejsaren är hvad man kåilar krässlig, det vet kela verlden. Men hvad man kanske icke vet, det är att hans värsta onda består uti den ohyggliga sjukdom som kallas — la maladie imaginatire. Se här hvad en korrespondent gkrifver till Köln. Zeit.: Sanna förhållandet är att kejsaren lider af en sträng reumatism, som gör det för honom omöjligt att utsätta sig för häftigare rörelser. Så t. ex. är han alldeles förbjuden att rida. De med kejsarens Hela konstitution nära förtrogna lifmedici anse icke hans tillstånd för farligt. Likväl tro de sig redan nu kanna förutsäga ett återupprepande af de svåra anfallen, så snart den kallare årstiden inträder. De äro emellertid ganska lugia, hvilket man deremot icke kan säga om kejsaren sjelf. Denne vill gerna tro det värsta, och då de ingalunda lindriga plågorna hemsöka honom, blir han dyster och mörk i hågen samt beskyller sina läkare för att med flit försumma hans sjukdom. Naturligtvis lyssnar hofrvet pligtskyldigast till denna klagan och visär de bekymrade miner, som omständigheterra, efter kejsarens förmenande, påkalla. Läkarne å tin sida draga icke i betänkavde stt förklärg Napoleon vara en af de ömtåligaste och kinkigaste patienter de sett. Detta lilla krig mellan läkarne och den sjuke föranleder till och med då och då tragikomiska scener. Sä lät t. ex. Napoleon III nyligen midt i natten kalla den bekante amerikanske tandläkaren Evans från Paris till S:t Cloud, för att ho3 honom anföra bittra klagomål öfver den vårdslöshet, hvarmed hans läkare behandlade honom, i det att de till och med låtit det gå ända derhän, att han redan känner sig slldeles förlamad i venstra sidan, och till bevis på att donna af. läkarne ej uppmärksammade förlamning redan pjort de största framster, visade han-br Evans en liten förhårdning på venstra sidan i munnen, hvilken (förbårdning) vid rärmare efterseende befanns vara ett slags inflammation i tandköttet och på rågra få timmar afhjelptes genom anbragta omslag. Under nätterna lider kejsaren mest. Men så svart det blifvit dager, är han vid bättre mod, om han än, höljd i tjocka pelsar, sittande framför en stark eld, erinrar om de stora giktbrutsa engelska statsmännen, hvilka — såsom Palmerston — kunde osktadt sin gikt i många herrans är kraftigt sköta sina statsangelägenheter. Eftersom kejsaren lägger mycken vigt derpå, så ha läkarne måst lofva horom att i hvarje fall inom månadens slut återställa honom så mycket, att han kan göra det länge tillämnade besöket i Chålons. Detta löfte skall, efter hvad det vill synas, äfven kunna hållas. I går, den 22 augusti, saltes på patienten, efter haus enträgna begäran, blotiglar, för att hab skulle kunna visa sig desto förr för parisärng, och i dåg