Dagens Nyheter – 27 augusti 1869, sida 2

Frår den förste insändaren rörande denna fråga mottogo vi i går följande svaromål på den uppsats, som en insändare i sednaste onsdagsnumret af denna tidning fått införd: En insändare, —f—, har i onsdagens blad sökt gendrifva den anmärkning, vi giort öfver uppgörelsen af 1868 års jernvägslån. Hr —f— går dervid helt summariskt tillväga; han påstår helt eukelt, att det är tydligt, det den af oss anmärkta posten af pd st. 10,000 ingår såsom integrerande del af den jouissance, som enligt kontraktet skulle tillkomma herrar Raphaöl Sons, hvarvid han, till stöd för detta sitt påstående, åberopar just de tvänne paragrafer af nämnde kontrakt, hvilka, enligt vårt förmenande, tydligt ådagalägga, att den ej ingår i den jouissanse, som R. 8. i samma kontrakt betingat sig. Vi vore —f— mycket. tacksamme, om han behagade något utförligare bevisa sitt påstående, och tillåta 083 undar tiden, att uppställa beräkning, dels öfver den jouissance, som enligt kontraktet rätteligen tillkom herrar R. S., och dels öfver den, de i verkligheten erhållit. Euligt de af —f— weddelade 88 2 och 3 af kontraktet, skulle R. 8. tillgodonjata följande förfallne andelar af den löpande kupongen, å pd st. 200,000 fr. 1;68--10,68 pd st. 250.——-— -200,000 -,, 1;68— 1968 — 1,666. 13.4. 200,000 1, 2468—21068 oo 4,166. 13.4. 200,000 2169—1869 oo 1,666.13.4. -200,000 ), 2,69—12569 oo 3,333. 6.8. pd st. 11,083. 6.S. Deremot hafva de, enlizt Riksgäldskontorets räkenskaper, i verkligheten erhållit de förfallne andelarne af den löpande kupongen, å pd st. 200,000 fr. 1,68—101,68 pd st. 250. —— : 200,000 ), 1;68—21968 , — 1,666. 13.4. 200,000 1;68—21068 4,166.13.4. 200.000 ) Y,68—1569 6.666. 13.4. — 200,000 4 1:68—1569 w 8,333. 6.8. pd st. 21,083. 6.8. Men skillnaden emellan hvad R. 8. rätteligen skulle erhåila och hvad dei verkligheten erhållit utgör, enligt dessa båda beräkningar, jemt pd st. 10,000, d. v. s. de 180,000 rår, som vi påstått att de erhållit utanför kontraktet, och som vi derför ock fortfarande anse dem böra återbära. Vihoppas för öfrigt, att —f—ej gör saken qvistigare, än den i sig sjelf är. 1868 års statslån. EUS IRA EEK EU Ua