Dagens Nyheter – 27 augusti 1869, sida 2

Utrikes-Nyheter. Bland de franska politiska flyktingar, som ej vilja begagna sig af amnestien, äro, utom Rochefort, följande: Blanqui, den bekante kommunistchefen, hvilken från 1839 till 1859 nästan oafbrutet suttit i fängelse, — han är nu 64 är gammal och befinner sig sedan 1865 i Brä3zzsel; Louis Watteau (läkare i Brissel); Enugöne Baune, en af stiftarne af tiduvingen Reforme — hvilken ända till 1852 var Ledru Rollins organ — republikens kommissarie år 1848 och medlem af nationalförsamlingen; Anselm Roselli, skriftställare, f. d. medlem af nationalf irsamlingen och 1852 landsförvist; Medier de Montjan, f. d. folkrepresentant, som alltsedan 1852 bor i Brässel; Miot, f. d. folkrepresentant, apotekare. Felix Pyat deremot, hvilken i så många år lefvat i landsflykt i London och för ungefär ett år sedan dömdes för sista gången som förf. af Balletins de la commune rvolutionaire, befinner sig för närvarande i Paris. För statsrådet kommer att framläggas ett lagförslag om en årlig pension af 20,000 frank åt enkan efter krigsministern Niel, den franska härens omorganisatör. I likhet med universitetet i Cambridge har numera äfven universitetet i Dublin beslutat tillåta qvinliga studenter undergå kunskapsexamina och att efter dessas utgång meddela betyg. Dessa examina omfatta tvänne afdelningar, en för qvinnor under, den andra för dem som äro öfver 18 år. Examensämnena för den sednare klassen äro religion, engelska språket och litteraturen, lefvande språk, latin, gamla historien, matematik och naturvetenskaper, filosof och musik. a ör Ett af de vigtigasto beslut, som det Österrikisk-Ungerska unionsparlamentet (delegationerna) vyligen fattat, är upphäfvandet af den s. k. Militärgränsen med dess egendomliga författningar och privilegier. Militärgränsen som i en längd af omkring 227 mil sträcker sig från Moldan och Siebenbärgen till Dalmatiea och den Istriska halfön, blef, som bekant, upprättad i slutet af 16:de århundradet, dels som skydd mot turkiska röfvarband, som alltemellanåt töretogo plundringståg in på det österrikiska området, dels som gränsvakt mot pesten, hvilken efter vissa mellantider från Orienten utbredde sig öfver Donauländerna och derifrån till det öfriga Europa. Ursprungligen omfattade Militärgränsen äfven sydligaste delen af Siebenbärgen, men detta upphörde 1851. Militärgränsens hufvudsakliga befolkning utgöres af invånare i militärkolonierna. Ett visst antal sädana kolonier utgöra ett regemente, hvars öfverste är deras högsta militära och civila myndighet, hvars auditör är deras högsta domstol, hvars ingeniörkapten afgör alla frågor rörande eganderättsförhållanden, byggnader o. s. v. En koloni består som oftast af endast några få familjer, men kan dock omfatta flera hundra vapenföra män, då hela slägten bor på ett och samma ställe. Soldaterna (die Grenzer) få hvar och en sitt stycke jord, af hvars afkastning de kunna leiva. Militärgränsen, som kostat staten jemförelsevis ringa i kontanta utgifter, har i krigstid kannat uppställa en arme på omkring 60,000 man. Militärgränsens hela befolkning uppgick 1857 (vid sista folkräkningen) till 1,131,000 personer af biandad nationalitet, hvaribland slaverna (serber och kroater) dock utgjorde största antalet. Denna egendomliga institution är nu, på grund af krigsväsendets nyare omdaning, alldeles föråldrad. Koloniernas från hvarandra långt afskilda lägen, den långsamhet, hvarmed eitregemaente först kunnat sättasistridbartskick och de många privilegier, som gränssoldaterna åtnjuta, göra dem nästan obrukbara för en modern arme. Under italienska kriget 1859 uppställde Militärgrängsen endast två regementen om tillsammans 10,000 man, i stället för 60,000, och dessa voro till på köpet endast brukbara sårom irreguliera trupper, ungefär såsom de ryska kosackerna.. Härtill kommer att Militärgränsen utgöres af flera hundra qvadratmil af den fruktbaraste jord, som nu ligger mycket ofullständigt eller illa skött. Turkarne hafva dessutom för längesedan upphört att injaga skräck hos gränsboarne, hvilka hafva mycket mer att frukta af gen kristna slaviska befolkningen i PaAasnian Sarhiaon Maldan AA w sAm as ol.