Dagens Nyheter – 27 augusti 1869, sida 1

icke tänka sig hvilken älskvärd karakter den karlen hade! Men såsom alla goda menniskor, fick han genomgå svåra pröfningar. Nu suckade prostinnan, snöt sig ånyo och sänkte rösten, i det hon tillade: jag vet bäst, jag, hvad han led, och min öfvertygelse är, att han dog af grämelse. Hon vände sig hastigt om, kastade en snabb blick kring rummet och utropade: men hvar är då kaptenskan? Jag skulle så gerna till henne vilja uttala mitt deltagande öfver den svåra förlust hon lidit. Kanske hon följt med brukspatron till stan? Stackars liten, hon kan behöfva förströelser, det måtte icke kännas för trefligt inom henne! Åter sänktes rösten: hon har allt ett och annat att förebrå sig, hon! Brukspatronessan känner väl till hur hon blef gift och hennes mans hioria? Ester hade sig ingenting bekant om den saken och förklarade, att hon skulle skicka upp efter svägerskan, men då utbrast prostinnan: — För all del, stör henne icke! MHvilket förtjusande kabinett det här, tillade hon och störtade in ikabinettet. Ester måste såsom artig värdinna följa henne. I kabinettskakelugnen brann en brasa. Prostinan råkade vid åsynen deraf i ytterlig förtjusning. — Åh, hvad här är hemtrefligt, och hvad den der lilla soffan ser inbjudande ut, man