Dagens Nyheter – 27 augusti 1869, sida 1

— Du tycks glömma att han är din man. — Gifve Gud, jag kunde det, men det är ej så väl, förklarade Ester, i det hon lemnade pianot och kröp upp i ett soffhörn. Att han är min man, gör honom icke roligare. Jag hör honom aldrig tala om annat än jern och jernhandtering, om grufvor, masugnar och kol. Allt det der är förskräckligt. När han icke ordar om slikt, läser han tidningarne och politiserar med dig eller ingeniören. Tycker du, att jag kan finna sådant roligt? — Icke så särdeles, men det är egentligen ditt fel, att bror min måste samtala uteslutande med mig, ingeniören eller Nanny. Du svarar honom knappast, när han vänder sig till dig. Vill han sjunga och ber dig ackompanjera, orkar du icke; men om jag eller ingeniör G. i nästa minut framställer samma begäran, är du genast redo. Läser han högt, går du din väg och gör allt för att han och alla andra skola inse, att du finner ett nöje i att aldrig göra hvad som behagar honom. — Tycker du det? Men jag för min del tycker, att det är Erik som aldrig bryr sig om att göra mig till viljes, och jag känner mig derför icke hågad att vara artigare mot honom. — Så resonnerar icke Nanny. Erik är ganska kall mot henne, men det hindrar icke, att hon är idel uppmärksamhet mot