-— OV och gick fram till ett af fönstren, der han blef stående med ryggen vänd inåt rummet. Ester såg efter honom med en blick, full af förtrytelse. Hon hade väntat, att han skulle bönfalla om ett hjertligt ord, om en blick, men han gjorde det icke; hon blef gäckad i sin väntan och skyndade in till sig, för att i en flod af tårar gifva luft åt sin harm. Betjeningen släckte ljusen isalongen. Den rikt eklärerade våningen blef mörk; endast en lampa upplyste det rum, der Erik stod och tankfullt blickade ut i dem svarta novembernatten. Ljudet af lätta steg nådde hans öron, han vände sig om, och Nanny stod tätt bakom honom. — Hvarför, dröjer du här och lemnar din unga hustru ensam, tredje aftonen: efter ert bröllop, sade Nanny. — Tillåt att jag icke besvararldetta hvarför, genmälte Erik, och medgif i stället, att jag frågar dig hvarför du är här. — Jag sökte dig. — Och ändå förvånades du öfver att finna mig här? 2 Jan jag väntade att söka förgäfves. -Såå . Erik förde handen öfver pannan för att jaga bort någon obehaglig tanke och vred på puvadet, så att han undvek svägerskans ickar.