Dagens Nyheter – 25 augusti 1869, sida 2

sm 1 -Genom att blifva en man, som förmår tygla egna lidelser och har till mål för sitt sträfvande att gagna menskligheten. Hon gick in i ett närgränsande rum och tillslöt dörren efter sig. Ungefär samtidigt med brukspatron Romans besök hos sin dotter inträdde herr Gunnar Bengtson till Andreas, som satt vid ett fönster och blickade ut, liksom han derute i rymden sökt något eller någon, som kunde upplysa honom om det val han nu gjort var godt. — God morgon, Andreas, huru är det med dig i dag, sade Gunnar och aftog den bredskyggiga hatten. Det var ett Herrans väder i natt, men i dag låter Gud solen skina. Ar fru Berg hemma? — Min mor är utgången; hor har redan tidigt på morgonen lemnat hemmet, svarade Andreas. — Så mycket bättre, förklarade Gunnar och satte sig midt emot Andreas, jag har några ord otalta med dig, och dem är det bäst att sjunga ut med ju förr dess hellre. — Och jag, jag har ett råd att begära af er, farbror Gunnar. — Du skall äfven få ett, om det gäller, men sedan blir frågan om du följer det. Gunnar förde med begge händerna undan det midt i pannan benade håret och