Dagens Nyheter – 20 augusti 1869, sida 2

Han fick vidare öfverföra Der Welfenschatz till Hannover, der han försåg den med vakt och lade till densamma flera föremål af liknande natur, som han sjelf samlat under sitt vistande i Italien. Dessutom lät han omsorgsafullt katalogisera och beskrifva skatten både på latin och tyska, och ett dyrbart inbundet exemplar af katalogen öfversändes till påfven. Johan Fredriks egen vördnad för skatten var troligtvis minst lika mycket grundad på hans artistiska som på hans religiösa känslor; men hura som helst så höllo både han och hans protestantiska efterträdare densamma omsorgsfullt skyddad för hopens blickar och betraktade det som en särskiid gunst, ifall någon tilläts att bese densamma. Följaktligen spriddes både mystiska och äfven öfverdrifna rykten om dess värde och voro i omlopp ända till medlet af innevarande århundrade. Det säges till och med att venetianarne en gång bjödo konung Georg den 1:ste af England, som då var egare af skatten, 100,000 dukater för S:t Marci tamme, med hvilken ledamot de ville komplettera helgonets kropp, sova befann sig i deras ego. År 1861 grundlade Georg V det welfiska museum i Hannover och förde relikerna dit samt gjorde dem sålunda tillgängliga för allmänheten. Främlingar kommo vida ifrån för att bese dem, och de olika föremålens skönhet föranledde icke ringa förvåning. Så kommo händelserna år 1866. Under de första ögonblicken efter sitt störtande och medan ännu hans enskilda förmögenhet stod till hans förfogande, lät kung Georg packa ibop denna skatt jemte sin myntsamling och den i slottets hvalf förvarade ryktbara silfverskatten och sände den med extratåg till Wien. Den s. k. perlan i Der Welfenschatz är ett underbart vackert relikskrin i form af en kyrka, betäckt af en kupol. Lägro afdelningen af kyrkan innehåller 20 nischer med heliga figurer och grupper af elfenben, och den öfra afdelningen tretton nischer med fristående afbildningar af Kristus och hans apostlar Elfra kors och krucifixer från olika tider utgöra en i och för sig sjelf intressant samling. Ett af de mest anmärkningsvärda korsen synes tillhöra elfte århundradet, Det är af förgylld koppar och har en stor kristall i midten, innanför hvilken äro lagda åtskilliga reliker. En annan märkvärdighet i samlingen äro tio portativa altaren af olika data och ålder. Det äldsta af dessa har blifvit skänkt af grefvinnan Gertrud, är rikt emaljeradt och prydes af figurer af apostlar och helgon i relief. Af de egentliga helgonskrinen säge: ett al de mest anmärkningsvärda ha blifvi förfärdigadt af biskop Bernhard af Hildesheim Dessa skrin äro prydda med ett öfverflöd a emalj och dyrbara stenar, och vare sig att S:t Marci tumme eller S:t Blawi hufvud ännu hs makt att göra underverk bland katolikerns eller icke, skola dock den artistiska skicklig: het och smak, som visades i kristendomen: tidigare dagar, då dessa helgonskrin förfär digades, ännu väcka förvåning och beundrar ho3 dem som bese Der Welfenschatz. (G.-P.)