Dagens Nyheter – 19 augusti 1869, sida 2

Stockholms skärgård. — den 8 aug. 1869. I. Näringsfång. Skärgårdsboens lif är en ständig kamp för existensen. Ty det är hafvet som skall föda konom, och hafvet låter icke utan strid frånröfva sig sina skatter. Väl är det sånnt, att äfven jordbruk förekommer i skärgården, men detta bedrifves vanligen i så litea skaia, att skörden äfren i godå år sälian lemnar hvad bonden kallar brödföda.!) En jemförelse i detta afssende med de sädesbrukande orterna i vårt land, t. ex. dea upländska slättbygden, gifver följande resultat: då a mantal i Upland:; i medeltal afkastar omkring 100-tunnor spanmål, gifver en motsvarande hemmansdel i skärgården endast 16 å 17 tunnor?) Utsträcka vi jemförelsen till andra, med jordbruket i sammanhang stående förhållanden, så finna vi, ått då det förra stället underhåller 3 å 4 hästar, har skärgårdshemmanet säl-: lan mer än 1, samt att proportionen mellan antalet får och svin på båda ställena är såsom 5 till 1. Deremot föder skärgårdshemmanet i allmänhet ett störrs antal nötkreatur — och föder dem bättre, hvarill i icke ringa mån bidrager det riktiga och närande saltsjöbetet under sommaren. Också är mjölt och smör hvad skärgårdsboen minst kan undvara på sina ständiga utflykter från hemmet. Skärgårdiboens egentliga närivgsfång är sålunda fisket, d. v. 3. strömmingsfisket. Ty i förhållande till detta är det öfriga fiskafänget (äfven torskfisket inberäksadt) en obetydligbet. Strömmingen fåugas dela i sjötar,3) dels med not. En sjöt har 18 famnar i längd och 4 å di bredd samt kostar 15 rår rmt. Om vi i medeltal beräkna det antal sjötar, skärgårdsboen använder vid hvarje fiske, till 24, så finna vi, hvilken ansenlig sträcka denna välnad ef maskor iotager i sattnet,) äffensom att ett icke obetydligt kapital med dem är anförtrodt åt vind och vågor. En sjötbåt med segel och sjötar representerar, efter växande beräkning, ett värda sf omkring 500 rdr — en hel liten egendom och ofta den enda; och om: fisket varit gynnsamt; är detta värde vid hemkomsten ökadt mod Yinsten af 5, 6 ja ända till 8 tunnor färsk strömming. Huru olika fisket kan utfalla visar sig, om man jemför nyssnämnde sifferuppgiftsr med det resultat, som vanns vid ett af eder korrespondent bevittnadt fiskafänges, då fyratio sjötar innehöllo två valar strömming. Emosllertid är det ieke alltid från-ellor tillvaron af ett strömmingsstin som bestämmer utgången af fisket. Sturdom gifver Mängden af fiskmåsar?) anledning förmoda en riklig tillgång på strömming; men vid sjötarnes upptagande befinnes fångsten obetydlig, och harmen öfver en gäckad förhoppning ökas vid anblicken sf den förstörelse, fiskrodskapen undergå:st, i det att här och hvar visa sig öppnisgar på nätet, tillräckligt stora att släppa igezom en ordinär pundsgädda. Då har skälen varit framme och, icko vöjd med att afspisa den i maskorfna häägarde fisken, har han i sin glupska ifver sönderrifvit garoset. Man må derför icke förtänka skärgårdsboen, om han i skälen ser sin fiende, fom bör förföljas ock om möjligt utrotas. Skälen skjutes med grofra hagel eller kula, men är tillföljo af sin vaksamhet och rädsla svår att öfverraska. De skälbössor, man finner i skärgården, äro vanligen från fars och farfars tid. I Öregrunds skärgård har jag satt fem dylika gevär i en stuga — en vacker syn i dens ögon, 1) Dessutom äro många fiskare, som alldeles sakna jord. 2) Det faller af sig sjelft, att vi här tala i största allmänhet och att undantag gifvas på båda hållen. 8) Stafvas äfven skötar. .!) Dock minskas längden betydligt vid utläggningen. 5) Dessa foglar äro fridlysta i skärgården.