ont Celebert militärmål. I denna tidning för d. 6 sistl, juli lemoades ett kort referat rörande tvistigheter, som uppstått mellan chefsembetet vid Smålands husarregemente och äldste ryttmästaren vid samma regemente herr W. Liljenstolpe, och hvilka tvistigheter slutats dermed, att den sisträmnde ådömdes 5 månaders arrest å högvakt. Som emellertid detta referat, i brist på då tillgängliga handlirgar, ej hade en sådan fullständighet i afseende på tvistigheternas orsak och uppkomst, alt en för frågans inre pointer främmande person deraf kunde stadga sitt omdöme om denna tvist, som gäller mirdre, eller alldeles icke, någonting personligt, utan erdast pricciper, och som väckt ett synnerligt stort uppseende äfven ivom andra än militära kretsar, så hafva vi förskaffat oss del af den rapport till kavalleri inspektören, som hr Liljenstolpe afgaf den 30 maj 1866 och i hvilken han på ett fullständigt sätt redogör för orsaken till denna tvist — en redogörelse, hvars öfverensstämmel:e med verkliga förhållandet lemnats obestridd. Denna rapport jemte åtföljande bilagor har varit irtagen i Ekesjötidningen Hvad Nytt ?, och vi meddela den, utom af ofvan antydda skäl, å mycket hellre, som vi framdeles torde återkomma till detta celebra mål och dervid få tillfälle att lemna en liten belysning öfver åtskilliga märkliga fenomener inom militörväsendet, äfvensom öfver krigshofrätten, denna institution, som kan sägas vara för länge:edan af allmänva me:ingen utdömd, ehuru dess indragnirg, som bekant, af särskilda skäl blifvit uppskjuten, hvilka skäl numera dock ej torde ha någon särdeles bindande kraft. Den nämnda rapporten har föjlande lydelse: Till herr kavalleriinspektören. Enligt regementsorder, grundade på nådiga generalordres, är jag kommenderad såsom befälhafvare för årets exercissqvadron vid kongl. Smålands busarregemente. Såsom biträiden äro kommenderade, med daglig aflöning samt ration för häst, löjtnanten friherre Sparre samt underlöjtnanterne Tillberg och Ahlgren, underlöjtnanterne Hagström och Hartman utan aflöning. Den 14 dennes blet jag kl. !; 5 e. m. anbefalld arrest, emedan jag vägrat bortkommenderandet af fyra utaf kommenderingens officerare under den tid enskilda ridningen vid exercissqadron var anbefalld. Vid början af nyligen slutadt befälsmöte framställde regementschefen till mig sin önskan, att stundom några af exercissqadronens officerare skulle få deltaga såsom flygelbefiäl vid befälsmötet, när streckbataljon derstädes öfvades. Jag biföll detta tör ae tenne yngsta officerarne, dock borde jag, endera dagen förut eller 4 å 5 timmar innan de önskades, blifva derom underrättad för att derefter ordna exzercisen vid exercissqvadron, emedan, då enskild ridning der öfvades, ingen af dem der kunde undvaras. Underlöjtnanterna Ahlgren och Hartman förde hvar sin rekrytafdelning; underlöjtnant Hagström mindre dresserade histar. Intill den 14 dennes hade, hvarje gång streckbataljon öfvades, dessa trenne offfcerare, enligt önskan, tjenstgjort vid befälsmötet. Denna dag annonserades herr kavalleriinspektörens ankomst för att inspektera exercissqvadrons-kommenderingen. Regementschefen begärde då personligen att kl. halt 11 f. m. dessa trenne officerare skulle få deltaga i streckbataljon. Detta beviljades naturligtvis, och rapporterade officerarne sin återkomst omkring kl. 12 middagen, hvarefter exercis-sqadronskommenderingen uppvisade sqadronsexercis till fot och flankering för kavalleriinspektören, som annonserat sin afresa till z e. m. samma dag. Kl. mellan 2 och 3 på e. m. rapporterade till mig underlöjtnanten Tillberg, det han blifvit kommenderad tjenstgöra kl. 4 e. m. vid befälsmötet. Jag svarade då: ingen har sagt mig ett ord härom, och då underlöjtnanten vid samma tid är beböflig vid exercissqvadron (han förde remontafdelning), så kan jag ej tillåta detta. Enskild ridning var vid exercissqadron anbefalld till kl. 4 e. m., då, såsom vanligt, hvarje instruktör borde vara vid sin afdelning. Kl. något öfver 3 e. m. anmälde löjtnanterne Sparre och Tillberg, det öfverste Taube ej lärer afvetat denna kommendering; jag blef häröfver särdeles glad och yttrade: vi utrycka således som anbefaldt är.