Dagens Nyheter – 24 maj 1869, sida 2

SS UvtfJd en beqvämare stig nalkas fjellvandrarne från Sparfsätra. Men nu haglade vänskapsoch glädjebetygelser från ömse sidor, och från begge parterna förebråelser för det väntade, men uppskjutna besöket. Fanny och jag voro just nu på väg till er — förklarade Bruno. — Ser inte herrskapet, att hon är klädd ikortklädning och marketenterskedamasker, alltihop en present från hennes söta bror, som vill att damerna ska vara förnuftigt utstyrda, då de ge sig ut på äfventyr. Alldeles som jag — inföll Signe och visade på sina vida turkiska byxor. Och alldeles inte som jag. — tillade Gerda rodnande — mina sälla barndomsdar är förbi. Nej, hör bara på gamla mamsell, som nyss fyllt sexton år, stackars åldring! — skämtade Signe. Seså, nu vända vi om och följas alla åt till Wachtelsro, der vi spisa en tarflig middag — inbjöd Bruno. Men Birger och hans systrar vägrade, ty Bruno och Fanny borde inte handla annorlunda i föräldrarnes frånvaro, än om de voro närvarande — menade Gerda. Ja, så står det i katekesen — gycklade Bruno. — Men då jag nu är husbonde och Fanny är matmor, och vi båda äro i vår fulla rätt, så inbjuda vi härmedelst högtid