Dagens Nyheter – 22 maj 1869, sida 1

fattligt och i hdog grad intresseväckande sätt, helt säkert väl skall uppfylla sitt ändamål att göra de oinvigde förtrogna med alla de förhållanden, som äro af vigt att känna rörande våra torfmossar oci deras egenskaper, rörande torfvens vidare behandling eller iörädliog till bränsle, des: värde i jemförelse med andra brännmaterialier 0. 3. v. Ett godt bevis på arbetets allmännyttiga värde är äfven, att 3,000 ex. deraf blifvit för statsmedel inlösta att utdelas till hbushållningssällskaperna i riket, genom hvilken omständighet priset å den öfver 200 stora oktavsidor digra oken kunnat sättas så lågt som 1 rdr 25 öre. s Den stora möda herr Falkman nedlagt på detta arbete, hvilket sysselsätter sig ensamt med svenska förhållanden — en möda så mycket större, som vår litteratur i denna väg hittills varit ytterligt fattig och nästan alla förarbeten sålunda saknades — bör tillvinna honom hvarie fosterlandsväns lifliga erkänsla, och på samma gång vi tillåta 0:s att yttra detta, u trycka vi tillika den varma önskan att hr Falkmans ifrågavarande bok, i enlighet med författareus syfte, måtte bidraga till upptäckten af mången guldgrufva, som nu ligger:gömådji vårt land: vidst:äcktatorfmossar. För att ådaägalägga värdet af de skatter, som ligga gömda i våra torfmossar, tillåta vi 033 att här sammanföra några uppgifter utur br Falkmans ifrågavarande bok. För etträtt bedömande häraf är det dock nödigt veta, för hvilket belopp vi årligen importera stenkol, hvilket brännmaterial anses kunna i det närmasta ersättas med bränntorf. Vi föruts-kicka alltså den upplysningen, att införseln till våra hamnar af stenkol, stenkolsstybb och cokes kostar årligen minst 5,000,000 rdr, utan att likväl köpare och förbrukare i lacdet derigenom få sina behof fyllda. Om man dessutom beräknar alla omkostnaderna innan detta brännmaterial hinner till förbrukningsorterna, så får man en summa, som uppgår till minst 8,000,000 rår. : Detta, säger hr Falkman, utgör i högsta grad behjertansvärda förbåillanden, icke blott derför att den stora stenkolsinförselen menligt tynger på vår handelsvåg, utan äfrzen och i synnerhet derför, att en mycket betydlig del af vår industri är väsertligen beroende af samma införsel, hvaraf följer, att, om den hämmas eller st nkolen betydligare stiga i värde, flera af våra vigtigaste källor till förvärt och förkofran måste utsina eller åtminstone i kög grad skadas, såvida ej ett inhemskt ämne till bränsle finnes, som kan ersätta det iutländskar Det behöfver ej erinras att stonkulstuforsem verkbgen kan blitva hämmad genom flera oberäkneliga förhållanden, såsom krig m. m., samt att det är alldeles klart, att, då stenkolslagren icke återväxa. samma lager måste någon gång taga slut. En skyldig omtanka om egen fördel och fosterlandets väl fordrar således att vi i förevarande afseende afskudda oss beroendet af främmande läsder, såvida sådant låter sig göra. Det medsl vi i detta atseende hittills användt, nemligen våra skogar, förslår icke länge; men deremot lider det intet tvifvel, attvi uti våra många, till stor del redan längesedan mogna, vidsträckta bränntorfsmossar nafva ämne till ett godt och billigt bränsle, hvilket ämne, rätt kändt, beredt och användt, kan göra stenkolen för oss, åtminstone i det närmaste, öfverflödiga. Sedan hr Falkman, med anförande af flere persorers på praktisk kännedom grundade yttranden om torfbränslets lämplighet både för den husliga ekonomien och för industriella behof, samt af mångåriga erfarenhetsrön, som man i detta afseende gjort såväl i Sverige, som i andra länder, och sedan han genom vidlyftiga tabeller visat iden olika godheten af bränntorf, som förekommer i skilda delar ag