Dagens Nyheter – 19 maj 1869, sida 2

Från Skane. (Korraspordeas till Dagens Nyheter.) Väderleken har på sednaste t den häri provinsen varit gärdelcs gynn:em för årsväxten. Rågen börjar vi.a axen och har en utmärkt vextlizhet. De kalla ätterna i början at månaden dödade en mängd maskar, som framkommit under föregående varma dagar; men det är att befara, att frosten på ett och annat ställe skadat trädens blommor. Sedan spanmålspriseraa börjat fala och en mängd arbetstillfällen erbjudit sig, börjar man åter se mot f amtiden med någon förtröstan; men änru finnes i det feta Skåne mycken nöd, både i städerna och på landet. De åsigter, som fiunas uttryckta i Det nyliberala partiets program, vinna dagligen en mängd nya anhängare häri proviusen, tack vare folkmöten och spridningen af politiska skrifter. I flera socknar, der man förr ej vågat läsa annat än hvad presten föreskrifvit, finner man nu liberala skrifter och tidovingar i hvarannan stuga. I Malmö häller man på att anlägga en stor och dyrbar promenad och park, något som staden hittills saknat, om man undantager de illa underhållna alltersa längs kavalen och en plantering på Gustaf Adolfs torg. Den nya anläggningen verkställes af en dansk, eburu orten ingalanda är i saknad af personer med förmåga att utföra ett dylikt arbete, och ett par hundratusen träd och busk-plantor, som för anläggningen äro behöfliga, skola naturligtvis tagas från Danmark, ehuru trädgårdsmästare och trädgårdsegare allmänt klaga öfver brist på afsättniog. En gammal kustvakt kom en dag i förra månaden in till tullförvaltaren i en af Skånes minsta och rByaste städer. Med ett försök till militärisk hållning yttrade han, som det syntes förläget: — Goddag, hr tullförvaltare! Jag skulle fråga, om ja ska helsa på nya eller gamla sättet. — Huru helsar man på vya sättet? — Jo, se, det är på det viset, att då säger man Gu bevare hr tullförvaltaren, och så gör man så här (ställningssteg och handen till mössan. — Å nej — det behöfver herrn inte säga; men tänker herrna det, så är herrn beskedlig. — Nå det var då för väl, för när jag går hemifrån, säger alltid Stina till mig: glöm inte hvad det står i katkesa: du skall icke miss