Dagens Nyheter – 15 maj 1869, sida 2

UM MAI AMI Me Urder äldre tider, då det ansåz3 tillfyilest, att straffoch särdeles lifstidsfångar blott hkölios förvarade inom de för dem afsedda hvaif eller fävgelsehålor, utgjordes den civila bevakningen i Landskroza endast af den iartikeln först uppgifca ringa personal, men derförutom användes likväl samt digt för samma ändamål 15 till 20 soldater utaf konungens f. d. värfrade regemente, på fångvårdens bekostnad. Denna utgjordas således på den tiden i verkligheten af omkring 20 man och fångpersonalen uppgick ännu vid slutet af 1840-talet till omkring allenast 240 personer. Fångantalet vid Landskrona fängelse utgör för närvarande omkring 370 masa och förvaltcingsoch bevakningspersonalen den ofvani artikeln angifna. Fångaraes vård och handbafvande hafva såsom bekant, under sednare årtionden, i enlighet med tidsandans kraf blifvit väsentligen förändrade. Invid fästningen har blifvit anlagd en särskildt ylleväfnadsfabrik, der fångarna dagligen nmållas i sysselsättning. Hvarje arbetssal är under dagarne, liksom fångarnes logementer, både dag och natt under bevakBing:personal. Inom fästningen är uppfördt ett särskildt cellfängelse, som för länets behof användes, och hvarest sär. .kild bevakning måste ständigt närvara. Fästningens ingårgar och omgifnirg bevakas väl, nu som förr, af vakt från den i staden förlagda artilleridepot, men den intill sistlidet år för biträde vid den inre bevakvingen begagnade kommenderingen af 25 man utur något infanteriregemente, och hvilken kommendering årligen kostade fångvården 8,300 rdr, har numera blifvit utbytt mot en tillökning af 9 vaktknektar, som kosta omkring 5,000 rdr. Till följe af sådana utbyten af törr begagnade soldater vid inre bevakningen och andra förändrade anordningar torde tillkomsten af nuvarande större civila bevakningsstyrka vara tillräckligt förklarad. Sednare tiders sträfvande att hålla fångpersonalen i jemn sysselsättning och under sträng uppsigt, äfvensom angelägenheten af fullständig redovisniog af och kontroll öfver så väl fångpersonalens arbetsförtienst som kronans m:del och effekter, hafva föranledt behofvet af större tjenstepersonal, än på en tid då mera uteslatande afsågs att allenast lifnära fångarna och hålla dem i i täkert förvar. Biand underordnad betjening torde få, om ens någon, hafva mera ansträngande och mera oafbruten uppmärksamhet fordrande syssolsättning, än der, som åligger den inre bevaknin gen vid straffoch lifstids-föngelser, hvilka upptagas af det i olater och missdåd mest oo