Dagens Nyheter – 4 maj 1869, sida 2

sjön Bjelken ligga säterieraa Skalltorp, Barksäter; Fostorp och Prostgården samt Forssa brak, och längre i sydvest det för sitt natursköna läge bekanta Beckershöf.4: Högra grenen af N:köpiovgåns öfre lopp, som i mångfaldiga krökar genomstryker socknen, upptager flera etörre och mindre sjöar och bildar mellan dessa många små vatteufall. Vid dessa har man icke sparat anläggningar af brak, qvarnar och andra vatteoverk. An börjar, så vidt hon tillhör denna.socken, vid utloppet af den stora sjön Tisnaren, som till en del skiljer Södermanland och Östergötland åt. Här flyter vattnet sakta utan fors, och drifver således icke något verk. Men vid sjelfva myrningen eller. det så kallade Noret, har af ålder fanrits ett ålfiske, tillbörigt Jalita kloster, hvarföre ock stället hetat Munkanoor. På näset bredvid finnes-ett mindre berg, Kammarberget, fördersplittradt så att det bildar åtskilliga små grottor. Om detta. trollberg. cirkulerå hvarjeharda folksagor, hvilka dock äro alltför duskla att konna här återgilvas. Att der finnes nedgräfda skatter, si dä då recktit säkert dä, ned det är icke hvem som helst gifvet att finna dem. Lävgre red vid Tislångens strand ligger det nyssnömirda Beckerskof, om hvilket ryktet för flera år tillbaka hade att förtälja, det Jenrsy Liid, den stora sångerskan, der ämnada flå sig ned, åtmiastone under somrarie. Af den konstälskarde brukspattonen : Mart. Arfredsson (som egda gården. fr: 1815. till 1851) med stora kostaader försköradt, har Beckershof af sin nuvarande egare, kaptenlöjtnanten grefve Mauriz Lewenbapt — också en broder till egarne af Sjöholm och Claes torp — blifvit försedt med en ståtlig hufvudbyggnad. Längre ned bildar vattendraget flera forssar och utlöper slutligen i Bjelken. Vid öfversta fallet ligger Forssa stångjern.bruk, vid ett annat Forssa spikbruk och pappersbrak famt råg och qvarn. Längst ned är äsnu en qvarn (S:orforsa), tillhörande Skalitorp. Forssa papper bar länge varit godkändt. Nu tiliverkas der äfven ett slags förhydningspapp. Braken och öfriga inrättvingar egas af ett bolag, hvars äldste hufvudman är n. v. rika dagsmanarn i andra kammaren brukspatron OC. G. Indebetou. Såväl vid Bjelkens utlopp i Wiren (Bodaforsen), som vid dennes afledriog till Wärmbolssjöa (Sviasta bäck) finnas. qvarnar, Claestorp tillbörige, så att icke bör här vara svårt att få mala, finnes det bara något att mala utaff. Man behöfver icke här, Fåsom ot. ex. i vissa trakter af Neriko, färdas 4 å 5 JM för att få sia spanmål förvandlad till mjöl. Utmed Wirens båda hufvadutlopp ligga gerskilda delar af Krämbols (Claestorps) jernbruk och såg, Vid samma strömmar (Krämbolsforssarre) ligger det förut beskrifna marmorbruket, ätvensom flere andra af dess industriälskande -egare för icke länge sedan aus lagda fabriker. Här tillverkas florehands fina oljor, dels af kåda och dels af trädstubbar — oljor, som vuvnit verldspris —, vidarg hart3 och kimrök, äfvezsom ett slags antändniogsmateriel, kalladt tändspån. Jag har varit i tillfälle se användnisgen af detta tändspåv, och kan icke annat än berömma dess ändamålsenlighet. Er liten tändsats af detta materiel, antändt med en sväfvelsticka och instucken i en vedbrasa, brinner cirka 10 minuter, lKvarunder den sprider sig och fallkomligt antändåer brasan. -Ar veden icke riktigt to:r, torda väl. ett par dylika satser få insättas, men matsrielet är i alla fall mycket billigt, ty en s. k kaka om 40 å 50 tändsatser kostar ej mera än 253 öre. Wiren har äfven ett annat tillopp från Kolsnaren och W. Wingåker, hvarofvanom också en hop vattenverk finnas anlägda. Nedanför Krämbol, vid ett annat fall, träffar man ännu en qvara och vid Wärmbolssjöns utlopp i Daftoholmssjön en såg, båda tillhörande Sjöolm. Vid Krämbol träffade jag en gevärsarbetare från Eskilstuna. Haa hade i trakten uppköpt ett större parti plank och var nui begrepp att ackordera med sågdisponenten om tillyxning, såvidt detta genom sågen kunde ske, at 4,000 gevärsstockar. xx Lå xx Efter vil förut lemnat några drag af folkets ställning och förhållanden, hvarmed vi möjligen snart komma att fortsätta, tillåta vi Oss denna gång meddela något om de maktegande familjer, hvilka dominerat orten.