avläggande, de bansträckningar, som nu måste anses Vara för oss mest angelägna, nemligen de, hrarigenom våra större bergslager få billiga och beqväma utfartsvägar, samt dels slutligen om riktnirgen af Norra stambanan, hvarom meningarna voro långt ifrån odelade, ehura om derna bana så mycket talats och skrifvits. Vi hinna för dagen ej redogöra för debatten, utan anteckna erdast, hvad andra kammaren beträffar, der 30 talare yttrade sig, utgången, som blef att såväl herr Sparres motion som ut:kottets förslag om Norra banans riktning afslogs med 137 röster mot 38. Till detta resultat kunde kammaren dock ej komraa förrän efter trenne voteringar. Frågan om Östra stambanan förekom härefter och föranledde, oaktadt tiden led mot midnatt, en mängd talare att yttra sig. Hrr C, A. Larsson, A. A. Andersson, Lönnberg, Sven Hansson, Ridderstad, Posse, Lithner, v. Schultzenheim och Åstrand, hvilka samtliga yrkade på ett anslag af en million rdr. För afslag å dessa talares yrkande, eller i öfverensstämmelse med statsutskottets betänkande uppträdåe hbrr Liljencrantz, Hierta, Jön8 Pehrsson och Hedengren. Med 108 röster mot 55 beslöt kammaren att intet anslag till Östra stambanans fortsatta byggande under 1870 skulle beviljas. Första kammaren biföll efter en längre diskussioa som fortgick mellan 5 å 6 timmar — under hvilken en mängd olika yrkanden framställdes — ett af hr Rydin framställdt förslag att kammaren ville, med bifall till punkten i hvad den afslår hr Sparres motion, i öfrigt afslå densamma. Beslutet fattades med 80 röster mot 31. Minoriteten röstade för bifall till utskottets hemställan. Första kzmmaren afbröt föredragningen med denza puukt kl. 1, 12, den andra kammarens sammauträde fortgick till efter midnatt. Utekottsbetänkanden. I afgifvet utlåtande angående jernvägstrafikstaten har utskottet i hutvudsak tillstyrkt bifall till k. m:ts i ämnet afgifna proposition. Vid behandling af k. m:ts proposition angående upphörande såväl af tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, hvilka vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta, har utskottet beslutit tillstyrka, att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjerustionde ifvensom af skattejern och hyttegilsjern, der någondera af dessa tvenne sednare atgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra, emot det att de förmåner, som dylik ort af kronan haft sig iegenskap af jernbergslag förunnade, indragas. Lagutskottes har uti afgifvet betinkande n:r 35 afstyrkt ett af hr C. J. Grafsiröm vickt förslag om införande af civiläktenskapet. Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 4 har, i anledning af återremiss af dess, rörande hr ÅA. Rydbergs motion om indringar i gällande resereglemente afgifna betinkande, inkommit med nytt betinkande n:r 45, hvari utskottet föreslår: att riksdagen uti underdånig skritvelse anhåller, att k. m:t ville i nåder utfärda ett nytt resereglemente, deruti dels de uti det nu gällande bestämda nio klasser sammanföras till fem eller sex; dels dagtraktamentena nedsättas till läimpliga, det verkliga behofvet mera motsvarande belopp; dels bestämmes, att reseoch traktamentskostnads-ersittning alltid. beriknas efter den väg och det sätt att färdas, som medför minsta kostnad; dels uteslutes nu bestämd ersättning för transport af reseeffekter till och från ångfartyg och jernväg, och dels stadgas, att resekostnad för betjening på ångfartyg eller jernväg icke må till godo beräknas, der sådan ej medftölijt. Till Red. af Dagens Nyheter! Om jag ock bör vara tacksam för red:s bemödande att göra mitt anförande rörande Ordensväsendet mera pikant än det i verkligheten var, nödgas jag likväl frånkänna mig äran af åtskilliga skämtsamma momenter i det referat af mitt yttrande, som finnes infördt i dagens nummer af eder tidning. Stockholm den 30 april 1869. S. 4. Hedlund. ) Af referatet synes, att talarnes anföranden blifvit i största sammandrag och sålunda icke efter ordalagen återgifna; ref:s bemödande gick endast derpå ut, att, så godt sig göra lät i sammandragen form, sitta läsarne i tillfälle att bedöma talarnes tankegång eller åsigter, sådana dessa afspeglades i de afgifna anförandena, hvilka ref. beklagar att han ej kunnat ordagrannt återgifva. såsom de väl förtjenat. Till följetomgens läsare. Hr stfnufam mlIldf.M amdde Effanm Jans smal