ämnen, utom teologien, fingo Birgers vänner full bekräftelse på sina gissningar i afseende på förvexlingen med den okunnige vermlänningen. Stjernbröderna beslöto att fira dagen med en samfält utvandring i den fria naturen. Man skulle råkas om ett par timmar, hvar och en försedd med sitt bästa lynne och så pass mycket kontanter som behöfdes för en enkel och billig, men utomordentligt glad festmiddag på Eklundshof; dock, som alla voro mer eller mindre rike mans barn, alla utom Birger, och alla hade skil att jubla — alla utom Birger, — beslöts med acklamation, att chefen skulle inbjudas af bandet såsom hedersgäst, — hedersgäst vid de nykläckta studenternas ord. Till den ändan, sedan de fem några ögonbliek öfvergifvit Birger i och för den vigtiga konsultationen, bad man Birger stiga in i första tomma portgång, och der uppvaktades chefen af sina trogna, ännu i högtidsskrud, och som med blottade hufvuden vördnadsfullt anhöllo om äran att få se honom såsom den dyrbaraste prydnaden vid stjernbrödernas bord. Birger genomskådade det ädla motivet till inbjudningen och mottog med tacksamhet och glädje den lilla hyllningep. Ack, han hade ju inga skäl att minska sin klena