Dagens Nyheter – 22 april 1869, sida 2

nistern. För bifall till hr Bergströms förslag yttrade sig hrr v. Geijer, J. J. Ekman och Wallenberg. Den siste tai. förenade sig dock slutligen med en talare, fom yrkat antagande af hr Mörners förslag. Utskottets motiver noderkastades af nästan alla talare en skarp kritik och försvarades endast af hr Sparre. De fleste talarne ansågo, i olikhet med utskottet, att 72 I R.-F. först måste ändras, innan något nytt myntsystem antoges, ehuru ingen förnekade önskvärdheten af en ny standard, som dock ej borde införas förr i Sverige : än i de öfriga stateroa. H. ex. justitiemini-; stern delade äfven den hittills gällande åsigten om tolkningen af nämnde grundlag:paragraf, men hade för öfrigt intet att invända mot en skrifvelse sådan hr Mörner föreslagit, såsom innebärande ett uttryck af riksdagens opinion i frågan. Hr Mörners förslag godkändes slutligen utan votering. ANDRA KAMMAREN. Främst på föredsgsnisgslistan stod statsutskottets utlåtanda öfver k. m:ts framställning om anslag för skogsväsend-t. Utskottet hade föreslagit: att ledningen af skogsväsendst bör, efter ruvarande generaldirektörens afgång, anförtros åt en skogsdirektör med 6,000 rå:s ön; at alla embeten och tjenster böra endast på förordnande tillsätta ; att organisauionen af skogsstyrelsea och ekogsstaten bör ske i öfveren:stämmelse med k. m:tz3 förslag och att 226978 rdr 6 öre må anslås till afiövirg för år 1870. Mot detta utskotts beJut hade hrr Hierta, Björck, Hörnfelt, Jao Andersson och Carl Ifvarssoa reserverat sig och framställt ett eget förslag, hvars hufvudtanke var att riksdagen ej an ett sig kunna lem-a bifall till att ekozsvården skulie ha: dbafras af en styrelse, utan borde den s:ällas under k. befads omedsalbara förmanskap. Kontrollörer skulle ansiälias i de särskilda lären och i finansdepartementet till:ättas en tjensteman att tillhardagå departement-chefen med råa och upplysningar. Anslag borde bevilj:s för 1870 med 177,965 rdr. Den långvariga striden hvilide sig mellan dssa båda förslag. Reservanternas talan fördes förnämligast af br Björck,som i ett par vidlyftiga anföranden sökte framhålla fördea ns af deras åsigt, Resultatet af den skulle hli icke blott besparing, utan äfven att skogsvården skalle mer än nu kanna lämpas efter de lokala förhållandena. Utskottets betänkande hade ifriga försvarare i finansministern samt hrc: Posse, Siljeström, Lundström, Åstrand, Staaffs v. Troil. Treffenberg, Alströmer m. fl. Man anmärkte det okloka deri, att nu uppbälfva skogastyrelsen. som endast varit i verk .amhet sedan 1859; att det vore alldeles nödvändigt att en centralstyrelse leder skogsväsendet, på det att deri måtte bli någon reda och staten en gång få afztomst af den högst betydliga egendom, staten äger i sina skogar (omkriag 3 millioner tunnland); att skogsstyrelsen blitvit tillsatt just i följd af riksdagen3 skrifvelser i ämnet; och att ganska goda resultater redan vannits af statens skogsskötsel, ehurg der nuvarande styrelsen ej baft någon instroktion och derför ej kunnat uträtta mycket, då der varit beroende af länsstyrelserna. Hr Carl Ifvarsson uttryckte den åsigt, att staten alårig kan få aunat än förlust på sin skogshu:hållning, och hr Engman, atvt det vore så godt att kronan skänkte bort sina ekogar, under vilkor att de ej firge sköflas. Slu ligen, vid sent omsider företagen vote ring, föll reservanternas förslag, och utskottets, med förut föreslagna förändringar, godkändes med 87 röster mot 74. I afseende å mom. d., om handlade om anslagets belopp, utströko orden: för är 1870, genom votering med 71 röster mot 68. Anslaget till skogainstitutet uppfördes som extra för 1870 med 15,300 rdr och beslöts att boz3 k. m:t anhålla om detta instituts förlägganda till någotdera af lardtbruksinstitutetrna eller till tekr ologiska institutet. Till skogsskolorna anslogos 21,600 rdr och, i enlighet med k, m:ts proposition, till shogsväsendet ett reservationsanslag af 90,000 rår. Hr Manvner:ckantz, kammarens vice talman, ledde öfverläggvingen under sammanträdet. Kammaren ätskiljdes kl. half 11.