Ett meddelande från någon af ellmiäinheten. Till fröken Minchen Strömberg. Ljufvaste Minchent Du kan icke tro hvad din snälla artikel i Söndagsnisse för söndagen den 18 April 1869 gjort mig glad. Jag är förtjust och skall äta upp dig af bara förtjusning, om jag kunde. Men r0g trodde jag att du, som är en väl uppfostrad flicka, skulle ba inhemtat så mycket franska, att du, vissto, att succds är genus maskulinum och att man således ej som du kan skrifva soccds pyramidale, utan måste skrifva succds pyramidal. Nästa gång du skrifver oca du lofrar ju att snart påpeka å igt rörards skåde pelareskapst — Så var snäll och håll dig till svenskan, ty då lyckas da bestämdt mycket bättre. Vågar jag besvära dig med en sak till, huida Miachen? — Då du träffar red. af 8. N. nästa gång, så helsa och tacka honom så mycket för hans bemödanden att skaffa o3s två söndagar omedelbart efter hvarandra. Han säger nemligena i ofvanberörda nummer — för söndagen den 18 April — af sin väl redigerade tidving, sista sidan, sista spalter: Ladugårdslandsteetern bjader i morgon söndag på ca extra representation etc. och straxt derefter: I morgon söndag ger hr Anton Andersen etc. (Så rar den red. är! Efter det blir två söndagar i den här veckan, kan jag då få gå två dar i Beska kyrkan! Ack, hvad den red. är snäll! Dia Fenrisulfven N:o 2, (har, tom inte är så styf i ergelskav.)