Dagens Nyheter – 14 april 1869, sida 1

virring glömde att Birger var mycket kunnigare än han sjelf, trodde sig af frågan behöfva göra en definition på ordet deputation. En deputation är — en — en — en samling, som är — tillsammans, för att gå tillsammans, för att — — —? Äh, hör på den! — afbröt Claes Ardelius skrattande — liksom inte Birger visste hvad en deputatior är. Hederlig vedergällning utlofvas åt den rättsinnige upphittaren af Brunos concepter. Samtliga deputerade gåfvo skämtaren sitt bifall genom ett sakta fnittrande. Birger bekämpade sitt eget löje med kraften hos en Spartan. Deputationen önskar och hoppas — fortsatte Bruno, som verkligen åter hittat sina concepter — att på halfårsdagen till den sorgliga dag, då tanklöshet och lättsinne mer än hjertats elakhet sönderbröto det förbund, som, som — — . Som himlen sjelf — som himlen sjelf, sufflerade Erik Hallin från ett papper, som han höll gömdt bakom Brunos rygg. — Som himlen sjelf tycktes ha stiftat mellan unga ledamöter af samma skola, att på denna dag det sorgliga minnet må för evigt begrafvas i glömskans ocean — ocean — ocean — Ea ocean räcker visst till? — interfolierade den oförbätterlige Claes. Det unga sinnet får icke brådmogna —