Dagens Nyheter – 10 april 1869, sida 2

Stockholms gator, och åkarns Polle hade inte sprungit så förnämt i all sin dar. Utanför grosshandlar Wachtels bostad hvivtlade det af ekipager, och inkomne i den rikt eklärerade våningen bländades syskonen af all den för dem nya glans, som mötte deras rädda blickar. Deras blifvande lekkamrater för aftonen nästan undanskymdes af de fullvuxna gästerna, som trängdes under komplimanger, vexlade små leenden, under deras hjertans fullkomliga likgiltighet för hvarandra, och bytte handtryckningar, för att slippa omtala höjden och djupet af sina varma känslor. Sedan leksakerna för de stora barnen — spelkorten — samlat omkring sig en betydlig del af de manliga gästerna, och soffor och emmor mottagit sin laddning af cleganta damer, som mönstrades och mönstrade hvarandras toiletter, börjades ändtligen dansen för de små. Birger, Gerda och Signe hade aldrig fått lära sig konsten att efter musikens toner vrida ben och armar till sitt och andras nöje, men de hade som helt små ofta svängt om med far och mor under dessas lyckligare dagar, och tack vare syskonens medfödda grace och läraktighet dröjde det inte länge, innan de visade sig som rätt goda adepter i den ädla danskonsten. Gerda och Signe ådrogo sig snart i sina mörka drägter och med sina af glädje strå