Dagens Nyheter – 3 april 1869, sida 2

. . (fösändt.) Om hjelp i nödår. I tidningen för den 25 februari läses i en uppsats om nöden på Öland att fobarmhertige ockrare köpa råg i Kalmar för 22 och korn för 18 rdr t:n samt utborga sponmålen mot 35 och 30 rdr tuunan. Deraf blifver en följd att fattigdomen ökats och derigenom kommunalutskylderna stiga. Kommunerna biifva således äfven lidande på detta ocker. Gerom enighet och välbetänkta åtgärder kan det onda förekommas. SVärre är att vara rådlös än brödlö-. I medliersta delen af riket blef grödan 1844 förstörd af regn, och 1845 af hård missväxt. I en ort insamlades, på flere sätt, under:töd åt de fattige och lemnades arbetsförtjenst genom en större mossatdikning, dervid lefnadsförnödenbeter erhöllo3 för billigt pris. En kronofogde ombesörjde inköp af god säd från Westergötland, och cansedt den långa och dyra landtransporten blef priset vida billigare än det i orten gängse. Gack du och gör sammaledes! Nu får säd till nödlidande föras fritt på statens jernvägar. Tillgång fiones på pengar att låna öfverallt i bankerna. Om kronofogdar, hvar i sia ort, der nöden kräfver, hålla sammanträden med ombud för kommunerna och äro dem bechjelplige att skaffa medel och uppköpa säd till utlemnande mot inköpskostnad, verkas godt till gem ensamt gagn. Då kommunerna såmedelst i förening uppköpa större partier säd, der den säljes för lägsta pris, och genom nödhjelpskomitåer och landshöfdingar göres underdåniga framställningar, kan påräknas, att regeringen låter på kroroångfartyg transportera säd för Tödlidande, om jernväg der ej finnes eller är kostsammare att begagna. Rörande ifrågasatt uppförande af sockenmagasin torde få nämnas, att om säden der skall ligga inne, samlad under goda år, att användas först under nödår, måste den vara ritorr och boden råttfri, ty annars förstöres den till stor del och drager kostsam omskötsel. Dertill ligger kapitalet räntelöst. Utlånas säden mot ränta blifva låntagare vid inträffande missväxt derpå snart lidande. Om da lånat säd vid lågt pris och måste återlemna den i dyr tid nödgas de betala kanske mer än dubbelt och dertill dryg årlig ränta. Magasinsförvaltningen är ock alltför kostsam. Att kommuner samla sparpenning till förräntning i goda år, att användas vid missväxt, är klokt, ehuru nu för tiden menigheter, på gemensamt ansvar, lätt kunna få låna i kassor och banker. D. I