Dagens Nyheter – 2 april 1869, sida 1

pensier qvärstod såsom generalkapten i spans ska armöv.Hertigen af Montpensier är, såsom mand vetj enaf kandidaterna till tronen; hän hör till orleanska familjow och är gift med Isabellas syster. Ett mycket ömtåligt ämhe häde således blifvit vidrördt, och då Prim uttalade gabska förmånvliga omdömen om hertigen, faon sig Castelar manad att uppträda. I sjelfva saken var han af den åsigt,att ifrågavarande militärgrad icke vidare kände tillkomma hertigen; men han stannade icke irom detta ämne, utan begynte med passionerad: khäftighet tala möt den orleanska åuccesiionen, Hvarigenom Spanien skule störtas ielände.Sjöministern Topete, känd för sitt öppna cväsende och sin rättfrämhet, förtjärade med anlednivg häraf att, likasom hr Castelar sldrig Skulle gifva sitt famtycketill en -utländsk furstes bestigande af tronen, så ville Han för sin del heldre ha bertigen af Movtpönsier, än ban ville ha republik. Nu rösto sig minoriteten, snart sagdt, såsom en men och begärde ordet. Man ville göra hela ministeren solidariskt ensvarig för hvad Topete yttiat, det ena tälet följde på det andra, och alle inieburo den mest bestämda vägran att någonsin tåla em utlärdning på Spariene tron. Det var verkställande maktens chef Serravo; hvilkön st likksom så ofta förr, higvade sinsea. Han sade att Topete i egenskåp al represöbtant varit fällt berättigad att uttala sin egen meliag ssmt stt han med allt Skal kurde fordra ast dos respekterädes, hvarjemte Hen: begagnåde tillfallet stt framhålla bvars och ett pligt att Tyda folkets gerom flertalet af dest valda !ombud uttalade vija, tillkangagifvände ban högtidligen att, om republiken blefve beskitad, ban skullo vara den örsto att erbjuda Uotsammå sin tjensti Dentia episod ha vi 1 största korthet omtalat endast förvatt gifva våra läsare ett be grepp om stömvitgen inom spanska riksförsamlingen issfuegude på sjelfva bufvudfråigen. Mi: oriteten har för ofrist vid fiera tillfälten nvttrycktigen förkläfatsettrden icke ämnar nnderkesia sig Cortes ; beslut, ifall majoisiteten väljer-ea ttiärdsk furste till regent. I -närvåraide stundar omöjligt att med säforlunda santolikbet: förutspå, hvilkendera styrelsöför sten kommer att varda antagen. mer bvad mod temlig Visshet kan förutsägas är ätt det icke länge kommsr att gå likn lugnt till i Spanien som hittills, utan att .-mas:orna inde. större städerna komma-att på våldsamt sätt -protestermmot du styrande herrarnes bezrägenhet för-halimesyrer Hvad fiansörda angör, står avvmyckrevink till i Spaniei. Regerisgen saknar peoningar att. uppfylla åiba förbihdelSsr och Kan i följd häraf föga uträtta. Presterskapet bar icke på ett balft år fått någon. aflöving; och väpnade styrke måsta användas. föratt indrifva : sk väl de personliga: som gruvdskatterna. Filanmihisteri harproponerat ott hytt lån ä 190 millioner rdry OM hvars öfyrraratde anbud redan aret? ba iogått från Egland. Att vilkoren äro dryga, det kan man taga: för afgjordt. . Också; röjer sig en stör missr belåtebhet litet hvarstädes; och många an3e en. statsebankratt omndviklie.. ..., I