Dagens Nyheter – 16 mars 1869, sida 1

— göra skillnad häremellan ända till dess en sådan upkommer. Då vi känna att kapitalegare vanligen äro försigtiga och ofta skuggrädda, så skulle det ej förvåna om inteckningshafvare fordrade att få intecknade skuldebref omskrifna i silfver, såvida riksdagen ej nu ens skulle vilia tillåta frågan blifva hvilande och derigenom underkastad 2:ne riksdagars pröfring, utan helt tvärt genom afslag förklara: riksbankens sedlar ega tvångskurs, äfven om riksbanken skulle blifva insolvent. Vi fästa oss mindre vid kapitalisterna, de finna helt säkert utvägar att freda sitt skinn. Men denna fråga är så djupt ingripande i alla ekonomiska förhållanden, att äfven de minst bemedlade skulle komma att lida oerhördt af eganderättens våldförande. Det är godt och väl att den skuldsatte möjligen skulle kunna hysa någon svag förhoppning, att med rätt eller orätt vinna någon lindring i sin gälds betalande. Man bör äfven tänka på den, som medelst eget arbete jemte ränteafkomsten å någon obetydlig ärfd eller förvärfd be-paring har sin knappa utkomst. Många i denna kategori tåla ingen reduktion utan att iråka bekymmer och elände, som sluta med att förtynga fattigvården. De större löntagarne kunna väl bära förlusten, ty den blet måhända ej större än det dyrtidstillägg,som man vid 1856 och 1858 års riksdag vetat skaffa sig och som sedan blifvit permanent. Men den mindre löntagaren, vare sig i statens, kommunens eller enskildes tjenst, arbetaren i alla grenar ända till daglönaren, de finge Vidkännas tyngden af ett sådant slag, som det hvilket skulle drabba eganderättea ifall riksbankssedlarnes tvångskurs skulle utgöra den enda otillräckliga grunden för detta pappersmynts kredit. Både klokheten och rättrådigheten fordra, att man utan dröjsmål frånträder en så vådlig ställning. Då emellertid åtskilliga andra författningar tarfva modifikationer, bvaribland icke förglömmandes de enskilda bankernas åliggande att invexla sina sedlar med mynt, och då de tveksamma kunna fordra, att i dessa afseenden få se sina önskningar uppfylda innan de vid nästa riksdag gifva sitt slutliga bifall till ändring af 72 SR. F. så böra de nu medgitva, att detta förslag blic hvilande till grundlagsenlig be-handling. ora TTT AE a 0 Aa Ae Så a ae ra ål Ant besinna