Dagens Nyheter – 13 mars 1869, sida 2

ligen att den grundsats och bestämmel:e må uttalas, att pensioner cj i något full må öfverstiga halfva den lön, tjönstemarnen åtnjutit. Statsutskottet hade i arledsiag af dessa mosiongr föro lagit: : att riksdagen måtte anhålla, att kongl maj:t behagade tillse, om icke staten skulle kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embetsoch tjenstemän, derigenom att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkringsoch pensionsanstalt vinna inträde mot algifter, som till en början må af staten bekostar, för att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras emot tillökning i aflöningen, och att kongl. maj:t täcktes låta utreda lämpligaste sättet för tillvigabringande af en sådan lifförsiikringsoch pensionsanstalt, samt till riksdagen aflåta de förslag, som af en dylik utredning samt af öfriga förekommande oms ständigheter kunna föranledas. Härom uppstod en stunds diskussion, icke huruvida betänkandst skulle bifallas, ty dercmot gjordes ej något yrkande, utan om ett af några talare framstäldt förslag, att orden: Semot viss tillökning aflöningen borde utgå. Hr Björck var isynnerhet den, som visade nödrvändigbeten af. att dessa ord bibohöllos, ty utan dem skulle man aldrig komma in på en ännan väg, än den hittills följda, och han understöddes af hrr Jar Ahdersson, 0. A. Larsson och Grafström; mea de mera radikalas tålan, hvilkea fördes af hre F. Pettersson, Medin, Jöns Pehrsson och Rosenberg, segrade vid anstäl:d vo:eri g mel 73 röster mot 68, Hvädan de anförda orden af kammaren utitrökos, Då emellertid första kammaren förut afslagit nämnde pu.kt, och företaget såled-s fallit vid denna riksdag, är andra kammarens beslut ej nåzo: annat än en opiaionsyttring, men, som man finter, en ganska märklig sådan. Till handelsflottans pensi nsanstalt anvisädes ett årligt belopp af 50,000 rdr, med anvledsing af indragning af auslaget till handelsoch sjöfartsfonden. Priciper och konseqzens voro de utländska ord, som man i går förmiddag ofta hörde användas i andra kammaren, rär de olika punkterna om begärda pensio er föredrogos. Somliga hyllad: den principe.: att ej bevilja några peösio.ser alls, andra deremot hade till princip ast girva bvad maa begärt. Några höllo på den principen att gå en medelväg mellan de andra principerna, och de drogo, såsom det sedan vid voteringen visade sig, de flesta med sig. Desraf kund: man få anledning misstänka, att de uppställda principerna ej stått på så alldeles säk.r och fast grund. I afseende på ko.seqvenson vi:adoe det sig snart, att den var af alldeles samna vacklands beskaffenhet, som principerna, hvi!ket torde bli klart för åar och en, då vi här, med förbisående af de diskussioner af likartad beskaffonbet, son vid hvarje elier hvarannan punkt förekommo, anteckna de af kammaren fattada beslut. För kanslisten i krig kollegiam J. O. von Lindecreutz, hvilkon är åldrig och sjuklig, hade pension blifvit begärd, den utsko:tet dock afstyrkt. Justitisstatsmiristern lemnade sådana upply ningar, att en återremiss yrkades, hvilkea åtgärd äfven första kammaren vidtägit, men detta kunde kammaren icko bevi!ja, utan biföll utskottets afslag med 77 röster mot 61. Följande personir erhöl:o i pehsion här anförda bölopp: vaktknektarue S. G. Pettersson i Wexiö 200 rdr (4007), B. C. Qvist i Warberg 150 (300), J. Olzon 200 (400) och C. G: Forsiman 155 (310), fängelsedirektören G: Sundström 400 (800) och sergeanten vid inre bevakningen å Långholmen B. Melin 200 (400), majoren vid lifregementets busarkår C. Th. Adlerereutz 750 (1,250), kommenadantea N. F. Bergenstråle 1,500 (1,500), utredningsförvältaren O. J. Hafström (ej Adlercreutz, som i gårdaganumret genom misaskrifving uppgafs), 1,008 (1,000), doktor Z. F. A. Stenkulas enka Hedvig Maria Borg 300 (300), tekniska läraren i Borås F. Eimele 850 (850), öfverstelöjtvant J. T. Charpentiers enka Helena Kristina af Kiercker 400 (400) och direktören vid sko3sinstitutet G. Segerdahl 4.000 (4,000). Angående tilökning för den under en del löner inbegripne spanmål beslöt kammaren, i erlighet med hvad utskottet hem :tällt att för de tjenstemän, hvika äro boritttigade till spanmålstillökning uwöfver det i staterna beriknade pris af 7 rdr b:ko, donna tillökning måtte för hvarje tunna under lönerna beräknad spanmål bestämmas till 4 rdr 9 öre. ) De inom parentes anförda beloppen voro af atatantalnitat Pun sla na