Dagens Nyheter – 9 mars 1869, sida 2

eller hvem som helst, och vore jag nu hemma, skulle jag genast förete fullgiltiga bevis. Jag har nemligen hennes brors qvitto — en skriftlig förklaring att jag lemnat honom allt och icke behållit så mycket som ett öres värde. Han visste att jag hatade henne. — Är det möjligt? Huru har då ett sådant rykte kunnat komma ut? — Jag tror verkligen ej, att det hunnit långt. Har ni någonsin talat om saken: med personer i denna trakt? — Nej; det är med edra vänner i London jag talat. Bland dem har ryktet länge varit gängse. — Nå, men hvarföre har ni icke sagt mig det förr? — Jag har ej brytt mig derom. — Ni har således funnit likgiltigt, att jag begått en handling som ...2 — En handling, som. ni bestämdt aldrig skulle göra om. Jag kan knapt tänka mig något er karakter mera olikt än denna egennytta. — Alltså skulle ni icke öfvergifva mig, ifall eller rättare oaktadt jag begått något, som satte en fläck på mitt namn och gjorde mig föraktad af menniskorna i allmänhet? — Åh! nu begagnar ni ett uttryck som är alltför strängt; menniskorna i allmänhet skulle, sedan de en liten tid fått språka om saken; föga bry sig om, hvarifrån eller på hvad sätt ni fått era pengar. — Nåja, men : förutsatt att ni hade eller: trodde er ha skäl till att förakta mig för någon viss gerning... — Åhnej, jag kan ej förakta er. — Men antag, fort