Dagens Nyheter – 3 mars 1869, sida 1

har åtminstone rätt att bära hvad jag tycker om, svarade Janet en Smula retad; jag tycker mycket om din blomma, men... — Menu. du tycker mer om den andra, utbrast Hugh. — Jag håller mer af påppa, svarade Janet, och rodnade djupt. — Du vill ej berätta hvem som gifvit dig denna, utropade Hugh utom sig, ryckte Jös blomman och strödde dess blad kring golfvet. — Pappa gaf mig den, säde Janet, brast i gråt och böjde sig för att uppsamla det krössäde smycket. — Verkligen! svårade Hugh och kände hela sin manhaftighet försvinna. Janet svärade intet härpå, utan endäst suckade och Klägade. Fru Ferrol kom i detsamma. Hugh vände sig till henne, yttrande: Se, jag gaf henne denna kamelia; var det rätt at Janet att bära en röd blomma och ej berätta mig hvem... ej säga, hvilken?... — Pet vär den Vackraste Kamelia jag sett, sade hon gladt, den skall fullkomligt ersätta den andra. Kom, Janet, skall jag sätta fast den åt dig. Derunder yttrade hön några ord till: dottren, som var en alltför väl uppfostrad flicka, att ej efterkomma hennes uppmaniog att visa sig lugn. Hon återvände till Hugh. — Förlåt mig, sade han, jag kände mig så olycklig! — Hon svarade med ett sakta: ja, och dansen började. Men han hade ej det nöje deraf, som han väntat, Straxt derefter reste fru Ferrol och Janet hem.