Dagens Nyheter – 26 februari 1869, sida 1

AR som ir tillsatt genom valkorporationer, hvilka : sjelfva utgöra en delegation, och der en större i förmögenhet utgör ett hufvudvilkor för valbarheten. Det kan icke här komma ifråga att undersöka, huruvida den representativa organisationens sammansiättning medelst två karaktersskilda kamrar är den ändamålsenligaste; men då den nu en gång finnes, så synes. den, för att i sin helhet arbeta på det mest tillfredsställande sätt, böra ställas i öfverensstimmelse med ofvannämnda syftemål. Till följd häraf, och utan att anse en utförligare motivering behöflig, har jag den äran föreslå, att med borttagande af den första punkten i 59 riksdagsordningen, denna må erhålla följande lydelse: Betänkande, som af ständigt eller i dess ställe särskildt tillsatt utskott afgifvits, skall till ärendets afgörande först föredragas i den andra kammaren. Efter betänkandets första föredragning skall detsamma hvila på bordet. Vid nästa föredragning, ehvad öfverläggning då eger rum eller. ej, må det på flere ledamöters förenade begäran åter göras hvilande. Men då saken tredje gången förekommer, skall den till afgörande företagas. Så snart. beslut blifvit fattadt, skall detsamma medelst utdrag af protokollet innan början af nästa sammanträde meddelas första kammaren, som då eger att ärendet företaga. — Betänkande, som afgifvits af tillfälligt utskott? — — — — likasom förut till slutet af :n. Såvidt jag kunnat se, torde till vinnande af det ofvan angifna syftemålet någon annan förändring än den här föreslagna icke erfordras, helst då detta förslag icke afser att fråntaga den första kammaren det initiativ, som den nuvarande riksdagsordningen lemnar åt hvardera kammaren i afseende på de frågor, som handläggas af till. fälliga utskott. Men skulle höglofliga konstitutions-utsköttet instimma i hufvudsaken, men finna en annan redaktion ega företrädet eller några jemkningar i andra ställen af riksdagsordningen med anledning häraf nödiga, så förmodar jag, att utskottet sjelf bentiget går i författning derom. Då denna motion i onsdags skulle remitteras till konstitutionsutskottet yttrade sig några ledamöter deröfver. Hr Hjerta var af illamående hindrad att öfvervara sammanträdet och kunde således ej bemöta de inkast, som blefvo gjorda mot motionen. Talarne emot densamma voro hrr Dahm från Kalmar, Staat från Hudiskvall, Treffenberg från Westerås och Gripenstedt från Stockholm. Det kunde ej väntas annat än att bifall till motionen skulle bestridas af den sistnämnde, hvilken såsom konungens rådgifvare för 6 år sedan hade del i riksdagsordningens tillver, att hr Treffenberg yttrade sig i samma anda; då han ej lyckades hindra den nya riksdagsordn:s antagande på Riddarhuset, måste; det vara en samvetssak för honom att åtminstone motarbeta hvarje sådan förändringi den; nya författvingen, som kan ens misstänkas för att vara misstävkt för demokratiskt syfte. Hr Staaff är lika ministeriell, som om han sutte på taburetten i stället för på kammarbänken. Men att herr Dahm skulle visa sig; Så stationär i fråga om riksdagsordningen har visst lika mycket öfverraskat som bedröfvat Je kamrater, bland hvilka han med så stor talang hittills kämpat för det politiska fråm-: åtskridaadet. Flere af dessa talare sade att en hafvudgrundsats idea nya riksdagsordningen är de båda kamrarnes likställighet. Men de ådagaiede icke huruledes denna likställighet skulle något minskas genom den före:lagna ändringen. Det skulle ju, efter lika väl som före den, stå första kammaren fritt att fatta annat beslat än andra kammaren. En ganska vigtig omständighet, som talar emot den yttrade farhågan för grundlagsändringars följder, är att i de ständiga och särskilta utskotten, hvilka här i första hand behandla alla mål, som till dem blifva remitterade, sitta ledamöter af begge kamrarne. mon ÅRET Å EE