Dagens Nyheter – 25 februari 1869, sida 2

Denna vigtiga tjenst var ej den enda, som Ferrol blef i tillfälle att visa fru Bartlett. Hon vilseleddes och fördes bakom ljuset af sin omgifning och fann sig snart så invecklad i svårigheter, att hon ej såg någon utväg att reda sig. En kris inträffade derigenom, att hennes förvaltare en natt försvann, efterlemnande ett bref, i hvilket han upplyste, att han genom olyckliga spekulationer lidit sådana förluster, att han ansåg rådligast låta Atlantiska hafvet skilja honom från hans fordringsegare, bland hvilka hon fann sig vara den förnämsta. Nu behöfde hon åter Ferrols bistånd, och han var genast villig att lemna henne all den hjelp han kunde, Hennes affärer voro i den fullkomligaste oordning, och hon måste göra stora uppoffringar för att återfå allt på klar fot. Temporär inskränkning och genomgripande reduktioner i hennes hela hushållning blefvo af nöden. Dessa reformer hade ock åsyftad verkan. Hon frälsades från ruin, och i glädjer häröfver anhöll hon som ett ytterligare gunstbevis, att Ferrol måtte åtaga sig förmynderskapet för hennes son. Han satt ett ögonblick tyst för att öfverväga saken; men ehuru han insåg huru mycket han derigenom skulle kunna bidraga till gossens välfärd, gaf han ett bestämdt ne till svar. 3 Re —— . —