Dagens Nyheter – 18 februari 1869, sida 1

När Frankrike lärt läsa, lemnen icke det en gång utvecklade medvetandet utan riktning. Detta vore en oordning af annat slag. Okunnigheten är ändå bättre än dålig kunskap. Nej, erinren er, att det gifves en bok, mera filosofisk in pater Mathieu, mera populitr än Constitutionel, varaktigare än kartan at 1830 — den Heliga Skrift. Se här ett ord att tänka på. Ehvad I än företagen er, skall den stora hopens, majoritetens öde, i ett visst förhållande, alltid blifva armod, olyckor och lidande, Hopen tillkommer det tunga arbetet, bördornas släpande och fortskaffande. Undersöken vågskålarne. Alla njutningar ide rikas, alltelände i de fattigas. Äro ej vigterna ojemnt fördelade? Måste vågskålen ej luta, och staten med detsamma? Men läggen ide fattigas lotterihjul, i eländets vågskål vissheten om en evig salighet i himmelen — en herrlig fördelning! I återställen då jemvigten. Den fattiges del är så rik som den rikes. Det visste Jesus och visste det långt före Voltaire. Gifven den arbetande, det lidande folket, hvars verld är så tung, tron på en bättre verld efter detta, och det skall blifva lugnt och tåligt. Tålamod kommer af hopp. Spriden evangelium kring landet. En bibel i hvarje koja. Då skall hvarje bok på hvarje filt frambringa sedesamma arbetare. Gemene mans hufvud, derom är frågan. Det är fullt af gagnligt frö, detta hufvud. Bringen det till mognad, och låten komma det till godo allt hvad dygden har upplysande och stärkande. Mången har röfvat på öppen landsväg, som, bättre handledd, skulle blifvit statens bästa tjenare. Vården då detta gemene mans hufvud, odlen det, gören det upplyst, sedligt, brukbart, så behöfven i ej afhugga det. Slut. — Nn