Dagens Nyheter – 13 februari 1869, sida 3

Article Image
Anekdot om Bossini. Den store kompositören var, såsom man lätt kan föreställa sig, mycket besvärad at besökande, af hvilka många blott helt oförskämdt gjorde sina besök, för att kunna säga det de kände en så ryktbar man, utan att för öfrigt bry sig om hvarken honom ellen hans musik. Jag är obeskrifligt glad, yttrade en person af derna obehagliga klass, att ha gjort bekantskap med den sublime kompositören af Lucie. Lucie! svarade Rossini med en skalkaktig blick. Kanske ni menar La Favorite? Ja, svarade gästen, utan att på minsta sätt låta detta bekomma sig, jag menar den sublime kompositören af La Favorite, Rossini gjorde ingen vidare anmärkning. Fettisdragsoxen 1 Faris betor i år, likt en af de fordna franska konungarne, Chilperic. Denne utmärkte oxe, som vunnit priset för året, blef köpt af en restauratör Porret och fördes till honom med en så beskaffad, mer än kuvglig, cortege: Proeessionen öppnades af en pluton municipalgardister (kan öfversättas med stadsmilitirer) 1 paraduniform. Dernäst processionens anförare i svart sammetsdrägt af Ludvig den femtondes snitt. Tjugufyra trumslagare i medeltidskostym. En musikkår i rödt och blått. Musketörer i röd uniform. Chilperies char, dragen af 4 hästar. Den olympiska charen, dragen af sex hvita hästar med röda schabrak med guldfransar. En fördelning ryttare i pansarskjortor. En char klädd med grönt kläde och upptagen af en musikkår, som äfven var grönklädd. Ett detachement af pikenerare och hillebardicrer. Derefter kom oxens egare, — konungen för dagen — hr Porret i sin eleganta kalesch. Så en postragn med 2 histar. Sist åter en trupp musketörer och en fördelning af parisergardet. Och när detta tryckes är hufvudpersonen i denna ståtliga procession, 1869 års oxe par pråfererce, slagtad, styckad, stekt och uppäten. Sic transit gloria mundi! Äfven diplomater hafva hjerta. Vanligen tror man, att diplomaterna just icke läga ha något hjerta alls. Man framdrager otai iga bevis derpå. Och dock är ingenting mera falskt än det, åtminstone hvad det franska kejsardömets diplomater angår. Det visar sig nemligen, att politiken gått dem synnerligen nira till hjertat. Thouvenel, utrikesminister mellan åren 1860 och 1862, dog af hjertlidande. Walewski, utrikesminister från 1854 till 1860, dog af hjertslag och de Moustier, äfven utrikesminister 1866—1868, har i dagarne aflidit, jemväl af hjertlidande. En fet syssla. Skarprittaren i Bränn, en viss hr Siegfried, har nyligen aflidit och lärer lemna efter sig en förmögenhet om 90,000 rdr. Mannen hade nemligen förtjent sina penningar VT de för honom så fruktbara åren 1848 och Telegrafisk hastighet. Telegrafisterna i San Fransisco på Nordamerikas vestra kust och på Valentia (Irlands S.V.-kust), hade den 31 ecember (1 januari) ett direkt samtal. Den irländska telegrafisten sände den första depeschen, som lydde sålunda: Valentia d. 1 januari kl. 6 os f. m. Valentia helsar San Fransisco. Det blåser våldsamt. Hafvet går högt och vinden skakar oss här. Depeschen framkom till San Fransisco efter dervarande tid d. 31 december kl. 10,49 e..m. ehuru i verkligheten ej fullt en sekund sedan den från Valentia blifvit afsänd, och telegrafisten svarade straxt: Vi helsa eder. Vädret är vackert, klart och lugnt. Här är allt väl. Men icke tillfredsstiilld med detta resultat sände telegrafisten från Ban Fransisco på 3 minuter en depesch på 77 ord, via Newyork till Hearts Content på Nordamerikas östra kust, der atlantiska kabeln är landfästad, en sträcka af minst 6,000 engelska mil. Detta var den första direkta depesch, som vexlats mellan de nämnda ställena, då förut alltid Portland-Maine, 4,000 mil från San Fransisco, blifvit begagnad som mellanstation. En uf bland fåren. Det händer icke sällan att en och annan fritänkare bevistar de teologiska föreläsningarne i den franska hufvudstaden. Bland fbbåö Freppels ständiga åhörare finnes en, på hvilkens minspel abben tydligen mirkt att han icke hör till de rättrogna. Alla lördagar får den stackars abben mottaga ett så lydande bref: Med allt hvad ni sagt denna vecka har ni ej vidrört hufvudknuten. Sök heldre förklara t. ex. hvarför bibeln siger, att Gud skapade solen två dagar efter sedan han skapat ljuset. : Få slagfältet. En irlänsk officer hade den oturen, att blifva dödligt sårad under en af bataljerna i Holland; som han låg på marken fick han höra att en soldat, som ifven var svårt sårad, började att högt jemra sig. Hvad bråkar du för! utropade officeren. Tror du inte att det är flera. som äro dödskjutna än du?! Ett hemlighetsfullt äfventyr. Den adertonårige grefve Renaud de Moustier, en son till grefve de Moustier (en broder till den aflidne ministern och diplomaten) försvann för ett par, tre veckor sedan från Paris och återfanns några dagar derefter liggande genomblöt, men icke plundrad, på landsvägen till Scheveningen i Holland. Hans mun och tunga voro ömma såsom om han någon tid hade varit belagd med munkalle. Hans fader har redan bhemtat honom tillbaka till Paris. ,Ynglingen kan icke gifva någon förklaring öfver, hvad som hiändt honom; hans sista hågkomst är, att han lemnade skolan i Paris. De besynnerligaste rykten iro i omlopp rörande detta försvinnande, men ännu vet man intet om ritta sammmanhanget. Böstvärfning och bestickning af valmän förekommer i alla länder, men ingenstädes till en sådan grad som i England. Alla möjliga knep tillgripas för att kringgå lagen, hvilken belägger denna art af korruption med höga böter. Från det sista valet i Leeds omtalas följande: En röstvärfvare kommer till en handtverkare, som håller på och arbetar i sin verkstad, samt frågar honom, hvarför han icke bereder sig att gå och rösta på en kandidat,

13 februari 1869, sida 3

Thumbnail