Dagens Nyheter – 11 februari 1869, sida 3

Å derhåll af 2,000 frank; dessa herrar, som äröd särdeles hyggliga, skola dertill lägga en rätt betydlig summa, af hvilken du icke behöfver depensera mer än hälften. På sådant sätt skall du öka din förmögenhet och vinna större anseende; på sådant sätt skall du förhöja ditt namns ära. Gör som jag sagt, min son, och mottag min federliga välsignelse. Sköna begrepp om heder och ära! De äro dock icke sällsynta; i despotiskt styrda länder träffas de mycket ofta, och äfven i konstitutionelt monarkiska stater göra de sig i viss mån gällande. Det finnes nog, gurås, äfven här i Sverige ganska många, isynnerhet äldre personer, som tänka på nästan samma sätt. I republiken åter — der har lismandet och kryperiet lika svårt att komma till heders3, som arbetets ära i ett monarkiskt styrdt samhälle att vinna fullt erkännande. Baron James Rotsehild, som nu är död, var i allmänhet icke lätt att narra. Dock lyckades det någon gång. Se här en anekdot som berättas om honom: En hr X. hade välvilligt åtagit sig att söka genom subskription åvägabringa något understöd åt en fatiig qvinna. Han beslöt vända sig till de erkändt rikaste männen i Paris, och högst på listan satte han namnen Fould och Rothschild. Herr Fonld var nog generös att gifva 200 frank. X. får det lyckliga infallet att tillskrifva en nolla efter de 200, innan han infinner sig i hotellet vid Lafitte-gatan. — Ilvad vill ni? utbrister bankiren. Pengar? Jag har inga sådana mer, oo X. är dristig, han framlägger sin lista på baroneus pulpet. — Ah! ropar penriogfursten James, huset Fould har givit 2,000 frank! Då kan jag ha råd att ge fyra tusen. Den största sparsamhet måste iakttagas. Från London skrifves: Många komiska herittelser gå om de besparingar, som den nya ministören tänker införa i förvaltningen. Så t. ex. skall krigsministern nu göra slut på ofoget att, då en gåspenna en gång begagnats, kasta bort densamma, utan att formera den en andra gång, hvarigenom byråvaktmiistarne, som sålt den till skrifmaterialhandlarne, gjort sig en god inkomst. Nu skall i stället en särskild embetsman anstillas med en assistent, hvilka skola ha den ansvarsfulla posten att — formera om gåspennor! Godtköpsbarometer. En herde i Frankrike har uppfunnit en slags barometer, som icke blott lir kunna tillverkas och siljas för ett pris af 20 till 25 öre, utan är så enkel, att hvem som helst skall kunna förfärdiga en sådan. Förfärdigandet af en sådan beskrifves så: tag en fyrkantig brädlapp af i svenskt mått 8 tum på hvar sida. Sätt nu spetsen af en passare i medelpunkten af denna bräda och rita med den andra spetsen en cirkel, 2 tum från brädans kant. Drag sedan 4 linier tvärt öfver denna cirkel så, att om det vore en karta, den första linien betecknade norr och söder, den andra öster och vester och de begge återstående linierna de 4 mellanliggande viiderstrecken: nordost, sydvest o. 8. v. När man sålunda erhållit 8 punkter på cirkelns omkrets, skrifver man vid den punkt, som på en karta skulle föreställa norr: S. V. (ständigt vackert); vid nästa punkten till höger V. (vackert); vid den derpå följande B. (blåst); sedan R.(regn); derefter S. (storm);. vidare M. R. (mycket regn); ännu vidare M. B. (mycket blåst); och slutligen T. (torka). Derefter sätter mani cirkelns medelpunkt ett hafrekorn, hvars snärp är krökt och ledigt kan röra sig. Likt visaren på ett ur, vrider sig nu detta enirp, allteftersom viderleken undergår förindring; likväl bör naturligtvis snärfon krökta spets i början ställas så, att den pear på bokstafven, som motsvarar den viiderlek, hvilken för tillfället är rådande. Kinsligheten hos denna barometvisare, d. v. s. hafrekornssniirpet, kan litt proberas, ty nirmar man en skål vatten, så utvisar den mycket regn, och kommer man med ett tändt ljus intill den, så utvisar den: ständigt vackert.