Dagens Nyheter – 5 februari 1869, sida 2

Article Image
en bereda sig oskyldiga nöjen. I söndags . ex. anordnade en bland underhållstagarne ler en soirge dansante,och inbjöd dertill hela ocieteten. Vår referent säger, att han icke sände musikanföraren, men den musik som Itfördes vann stort bifall. Dansen börjades 1. 6 och fortgick lifligt till kl. 10. För ett ch annat par gick den litet haltande, men ngen tog anstöt deraf. Afven gamla anleten kunna vara sköna när glädjens solsken ligger öfver dragen. Skogsmarken är icke heller 1tan skrynklor, men man älskar den ändock, när den är klädd i midsommarens leende skrud. Serveringen var af det enklaste slag, men smakade ändock fogel. — Det enda man kan anmärka mot soir6en är att den var för mycket ecklusiv: ingea fick deltaga deri som ej hörde till inrättvingen. Jag tror att sjelfva hofvet j skulle icke ha fått tillträde till denna societet. Frälsebönderna i Skåne. Regeringen har afslagit omkring 150 skånska frälsebönders ansökningar att få sina hemman i jordeboken införda för deras rätta krononatur och i fall desamma icke såsom skatte frälse knnde anses såsom deras oqvalda egendom under denna titel, de måtte varda till kronoåboer derå antagna och få dem till skatte lösa. Lärkan, vårens budbärarinna, hördes i Borås i tisdags för första gången i år. Odling af korgpil. Djuriäkaren Thomander i Falköping har framkommit med ett förslag, fom vannit mycken anklang inom nämnda samhälle, nemligen om odlandet af korgpil på Falbygdens mossar. Hr Thomanders förslag är att å en vid sjön belägen allmänning på åtskilliga tunnland som tillhör staden, och för hvilken nu lärer betalas ett obetydligt arrende, skulle försöksvis odlas korgpi!, som, enligt professor Arrhenius, skall växa lika bra i Sverige som Tyskland, från hvilket sednare land nu årligen importeras stora qvantiteter af derna växt. Sedan korgpilen hunnit nödig utveckling borde på kommupen3 bekostvad ditreqvireras en i korgmakeriyrket skicklig person, hvilken under någon tid skulle lemna kostnadsfri undervisning åt dem bland stadens och ortens fattiga befolknivg, som deraf ville sig begagna. Förfalskning af svenska jernstämplar. I engelska tidskriften Esgineering för den 15 januari 1869 läses under rubriken svenskt stål: Tyskarne hafva nu kommit i en vidlyftig täfltan med svenskarne och efterapa så oförsynt deras stämplar, att ntan tvifvel infödingarne i Östern blifva narrade ait köpa tyskt stål, i tro att det är svenskt; detta blir för bållandet. tilldess varans dåliga beskaffenhet blir uppdagad. ngslupsfarten mellan Räntmästartrappen, Dockan och Södra Varfvet, som under några veckor för is varit afbruten, tog ånyo i går sin början. Winter-märkvärdigheter. Man skrifver till oss från Stockholms län (Rotebro och Ed) under den 3 februari följande intressauta Meddclaude. Den milda väderlek, i förening med regn, som varit rädaude de sednaste dagarna, har gjort att marken nu blifvit alldeles befriad från den smula snö som funnits, och landsbygden visar sig alls icke vinterlik. Det ymriga regnet urder måndagen har utdragit kälen ur jorden till 2 tums djup. Till och med isarne på kärr och pölar hafva på sina ställen måst gifva med sig, och skogsbäckarna sorla friskt. I går, då solen på förmiddagen visade sitt fagra anlete, erhöll naturen en fullkomligt vårlik prägel, och det torde väl icka finnas många, hvilka upplefvat en sådan 2 februari som denna. Såsom bevi: på denna vinters egendomlighet torde följande förtjena att bemärkas. I mitt grannskap finre3 en stor myrstack, hans läge är särdeles soligt och som i följd deraf sedan gammalt varit känd såsom varande den första, på hvilken man sett dessa idoghetens förebilder bebåda vårens ankomst. Under det vackra solskenet i går eftermiddag, kunde l jeg icke afhålla mig ifrån att besöka den kära myrstacken, och se: tusendetals af de små flitiga kräken voro framkomna, för att värma sig i solbaddet. I fjol antecknade jag samma försteelse den 27 februari, hvilket då var det tidigaste som man kände; men detta öfverträffas dock i år med 3!2 vecka. De gamla i orten säga sig icke kunna påminna sig något dylikt. Hvad månde det då hafva att betyda? På någon vår lärer man väl ännu icke kanna hoppas, icke heller vore deraf några fördelar att förvänta. Emellertid är tvintran hsa MA MAIA LK

5 februari 1869, sida 2

Thumbnail