Dagens Nyheter – 4 februari 1869, sida 3

LJ Hvarjehanda nyheter, En roman, som dock icke är någon roman. Wienska tidningar berätta: Innebafvaren af ett stolt namn herr v. X,, som derjemte var egare till en omätlig förmögenhet, hade, förutom de många döda juveler han förfogade öfver, äfven en lefvande, en ung blomstrande flicka, som den gamle herrn förvarade på ett af sina slott, på det att han icke skulle få någon anledning till svartsjuka, hvilket väl hade kunnat hända om hon vistats i en stad, och äfven för att den unga damen måtte få inandas frisk landtluft, ty — hon kände att hon skulle blifra mor. År 1841 i den undersköna maj månad skref hr von X. till sin älskarinna, att han med anledning af sin, illegitime afkomlirgs nära förestående födelse skrifvit ett bihang till sitt testamente, hvarigenom den ofödde tillförsäkrades ett furstligt underhåll. Men menniskan spår och Gud rår. TIoaran ännu detta bref hunnit till sin bestämmelseort, hade den gamle berrn träffats af slag ;och i hans jagtslott ett friskt gossebarn kommit till verlden. Testamentet öppnades, den aflidnes tvänne legetima döttrar, båda gifta, insattes till universalarfvingar, men — af bihanget var intet spår att finna. Damen, som varit gamle herrn så kär, fick under någon tid äta nådebröd; men snart glömdes både hon och gossen och fabeln om bihanget.