erinrade om ODonnells ära. EmeHertid farn man i kapellet de höliga kärlen och alla andra till reigionsutöfningen hörande dyrbara föremål, hvilkas värde uppskattas til elfva millioner frank. De delegerade hade fullgjort sitt uppdrag. Iaventariet undertecknade: och allt försoddes med sigiller. V. Så uppförde sig Madrids befolkning denna minnesvärda natt, som såg en trehundraårig dynasti falla. Må man ställa detta uppförande i jemfös reise med pariserpöbeins våldsamhet i angusti 1792, i juli 1830 och i fobruari 1848, när den eröfrade Tnilerierna och sköflade detta pas lats, under flera dagar ohejdadt öfrerlemnande sig åt njutningen af hämndens vällust. Man ser häraf skillnaden mellan de båda nationernas tänkesätt. Mana förstår att franska folket lydde en känsla af hat mot monarkien, under det att det spanska hyste ovilja endast mot dycastien. Framför alit kan man ej undgå att: beakta bofsamheten bos dessa utfattiga msnniskor, hvilka visste afbålla sig från att utkräfva repressalier, de com hade så förfärliga oförrätter att hämnas!